Stäng
blog-header

Sponsrat innehåll

maj 11, 2017
Kommunal, facket förklarar

Det kostar 3,6 miljoner att vara kvinna

I Sverige tjänar en kvinna i snitt 3,6 miljoner kronor mindre än en man under en livstid.

Den stora orsaken är det utbredda deltidsarbetet – i synnerhet i kvinnodominerade arbetaryrken. Bland kommunanställda arbetare, som undersköterskor, barnskötare och personliga assistenter, är den genomsnittliga faktiska arbetstiden drygt hälften av en heltid.

När vi utredare frågar Kommunals medlemmar varför de arbetar deltid, är de vanligaste svaren att de antingen inte får en heltidstjänst, eller att de inte orkar arbeta heltid för att arbetet är för psykiskt eller fysiskt tungt.

Här presenteras ofta två olika politiska förslag som lösning på deltidsarbetet: en som siktar in sig på själva heltidsmåttet, med krav på arbetsförkortning, och en som siktar in sig på heltid som norm, med krav på en organisation som möjliggör heltidsarbete.

Naturligtvis är det möjligt att driva krav på arbetstidsförkortning samtidigt som man tycker att heltid ska vara norm i verksamheterna. Det finns dock skäl att göra en prioriteringsordning.

Stora delar av offentlig sektor är i dag organiserad utifrån en deltidsnorm. Möjligheterna att arbeta heltid är inte bara begränsade av hur arbetsbelastningen fördelas, utan även rent organisatoriskt. Om du arbetar i hemtjänsten kan du vara tvungen att arbeta delade turer, kvällar och helger för att komma upp i heltid.

Få orkar arbeta heltid på sådana villkor. I kombination med en pressad arbetsmiljö har vi stora delar av förklaringen till de höga sjukskrivningstalen bland kommun- och landstingsanställda.

Om du däremot arbetar inom den mansdominerade industrin, är det inget snack om att själv behöva jaga sina timmar för att komma upp i heltid. Där är heltid norm, punkt slut.

Det är när vi kommit dit som arbetstidsförkortning kan vara aktuell.

För om vi accepterar att arbetsmiljön är kass, att schemaläggningen inte ger tid för återhämtning, att lönerna är för låga och bara riktar in oss på att korta heltidsmåttet, ja, då missar vi målet. I en avtalsrörelse, det vill säga när arbetsgivare och fack förhandlar om kollektivavtalen (läs Oskar Taxén om kollektivavtalet) innebär det dessutom att Kommunal skulle behöva backa om andra krav, på till exempel löneförhöjningar, för att få igenom sänkt arbetstid.

De där 3,6 miljonerna blir knappast mindre av det.

Kvinnor ska inte behöva betala för arbetsgivarnas tillkortakommanden genom att sänka sin arbetstid och därmed sin lön. Heltid som norm först, arbetstidsförkortning sen.

Kolla hur det står till med heltidsarbetet i din kommun här.

Elinor Odeberg, utredare på Kommunal elinor

Om bloggen

Här hittar du Kommunals experter. Vi älskar krispiga siffror, skarpa analyser och hårda fakta. Hos oss hittar du dom bästa argumenten i debatten med dåliga arbetsgivare och andra som vill försämra dina villkor

ARKIV

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler