Stäng
blog-header
september 6, 2016
Kawa Zolfagary, bloggare
Vilka barn väljer du bort? Foto: Henrik Montgomery / TT

Sveriges minst diskuterade integrationsproblem

Tre till fyra procent, det är så många personer med ”utomeuropeiskt utseende” som vita svenskar tolererar i sina bostadsområden.

Fler än så och de börjar flytta ut.

Sätt människorna bredvid varandra. Fyra som ser utomeuropeiska ut, kanske i samma familj, och nittiosex vita svenskar. Där går gränsen.

En studie från Linnéuniversitet visar att vita svenskar inte vill dela varken bostadsområden eller skolor med människor som ser utomeuropeiska ut. I studien granskade man flyttmönster i landets tolv största kommuner och upptäckte att gränsen för personer som ser utomeuropeiska ut som tolererades i ett bostadsområde gick vid just dessa 3-4%. Studien visade dessutom att de som flyttade först var högutbildade och höginkomsttagare.

Flera studier visar att vita svenskar dessutom väljer bort skolor där barn som ser utomeuropeiska ut går. Samma tankar som styr val av bostadsområde påverkar också vilken skola man sätter sina barn i. Oavsett hur bra en skola är så anses den sämre om barnen som går där har ”fel” hudfärg.

Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, uttrycker det såhär:

”Tanken var ju att man skulle välja utifrån kvalitén på utbildningen. Men det gör man inte. Den forskning jag varit med och gjort visar i stället att det som styr är elevsammansättningen i den nya skolan och att vit medelklass väljer bort minoritetsgrupper.”

Denna form av vit separatism är ett av våra absolut största integrationsproblem. Det är en drivande motor bakom ökade klyftor och segregation. Och det är fullständigt tyst om det.

Ledarsidor skriver inte om problemet, debattprogrammen viks inte åt att diskutera frågan, politiker pratar inte om saken. Ingen vit svensk klandras om de flyttar från ett område där det går fyra som ser utomeuropeiska ut på var hundrade invånare. Ingen vit svensk ses som särskilt konstig ifall de inte vill att deras barn ska ha vänner som är svarthåriga eller har mörkare hy. Tystnaden vittnar om att det finns en utbredd acceptans för detta beteende.

Sveriges största integrationsproblem får därmed fortsätta ostört. För de som har makten att lyfta frågan vill helt enkelt inte behöva granska sig själva.

Om bloggen

Kawa Zolfagary är frilansskribent, författare och kommunikatör och skriver om samhällets stora konflikter på ett sätt alla kan förstå.

Sök på Politism.se