Stäng
blog-header
januari 27, 2016
Kawa Zolfagary, bloggare
Livsmål: Vara sån när jag är äldre. Foto: Axel Schmidt/AP/TT

Låt mig gå rakt på sak: vi är alla idioter

De styckade vår välfärd och sålde ut allt till vrakpriser. Riskkapitalister blev rikare på skattepengarna som skulle gå till våra barns utbildning och vården av våra äldre. Varenda jävla krona som vi betalar i skatt ska gå till att göra nytta för oss och vår välfärd. Men i stället går de ner i fickan på pissrika finansgubbar som skulle sälja mormors sjuksäng för en billig peng. Ett tag funderade vi på att göra något saken men hela den diskussionen har spolats rakt ner åt helvete och är lika bortglömd som klimatförändringarna som kommer förgöra varenda en av oss.

Astronomiskt överbetalda banktjänstemän krossade hela världsekonomin och gjorde miljontals människor arbetslösa vilket hade digra konsekvenser på deras relationer, karriärer och hälsa. Självklart låtsades vi som ingenting, trots att kapitalismen kollapsade. I stället för att låta de ansvariga ta smällen så gick vi in och räddade bankerna och skurkarna som låg bakom finanskraschen.

Vet ni vad de gjorde med pengarna? Skärpte de sig och slutade profitera på ett sätt som kan skapa en ny krasch? Nej, de gav varandra feta bonusar och höjde sina löner för skattepengarna som räddat dem och sen fortsatte de precis som vanligt.

I stället för att se det självklara hotet mot vårt civiliserade samhälle i form av en allt mer oåtkomlig och mäktig överklass är vi fullt upptagna med att bli sönderkörda i huvudet av eviga sidospår.

Du vill rädda ditt jobb genom att neka nån svartskalle ett jobb. Coolt, jag är säker på att det är där konflikten ligger och inte alls mellan dig och chefen som glatt sparkar er båda två och några tusen till om han kan behålla sin höga lön och sin åtta veckors semester med yachten i länder du aldrig ens hört talas om.

Vi har helt och hållet bara oss själva att skylla.

Från ena hållet har vi en vänster som skulle kunna erbjuda gratis godis och en hink med diamanter åt varenda svensk utan att värva en enda röst.

Våra socialdemokraters ideologiska kompass verkar vara tillverkad i samma fabrik som Bert Karlssons moraliska.

Inte för att vi andra lyckas hålla fokus, om det finns en debattsida och en korkad text att skriva så kan du ge dig fan på att vi har ett alster att fylla det idiotformade tomrummet med.

Från andra hållet har vi en tävling där den parlamentariska högern, utom Centerpartiet av alla jävla partier, ser vem som kan nå botten först när det gäller signalpolitik och hets mot flyktingar. Partierna tidigare kända som Alliansen ejakulerar i ren extas över att skattesänkningar för över hundra miljarder kronor blivit bortglömda nu när vi skyller välfärdens kollaps på nån stackars sate från Syrien i stället.

Det är inte heller så konstigt att de lyckas med det när den samlade borgerliga pressen dagligen matar ut texter där de vill få varenda samhällsproblem till en konflikt mellan olika värderingar och kulturer, i stället för makt och kapital. Överhetens megafoner har dolt sin agenda bakom en tunn hinna av anti-etablissemangsretorik. Det må vara samma gäng som vill fortsätta öka klyftorna mellan fattiga och rika, men de är åtminstone inte politiskt korrekta. De skulle glatt låta valfritt parti med rötterna i nazismen ta över fortare än du hinner säga Quisling så länge skatten inte höjs.

Länge var jag bara uppslukad av vrede och frustration över hur enkelt det är att falla för det hatfyllda. Långsiktiga lösningar och manifest har ingen chans mot en video där nån bitter gubbe sitter i en bil och skriker sig hes över hur flyktingarna stjäl pannkakor ur farmors mun.

Men jag är inte arg längre, det här är mitt lugna och stillsamma jag.

Jag har accepterat att all rörelse mot ett vettigare samhälle kommer att gå i motvind, i en uppförsbacke som är täckt av is. Det här är bara ett dokument över sakernas tillstånd. En beskrivning över den ruttna samtiden, en bild så vi minns hur det var och hur det kändes när vi väl kommit till något bättre.

Om bloggen

Kawa Zolfagary är frilansskribent, författare och kommunikatör och skriver om samhällets stora konflikter på ett sätt alla kan förstå.

Sök på Politism.se