Stäng
blog-header
september 15, 2016
Kawa Zolfagary, bloggare
Foto: Marcus Ericsson/TT

Är reklamfri kollektivtrafik värd fem öre?

På sjukhus är väggarna fria från reklam, men inte i kollektivtrafiken. I båda fallen är landstinget ansvariga, och båda är till för oss invånare men ändå är reglerna så olika.

Nu vill två ledamöter från Vänsterpartiet i Stockholms landsting ändra på det. Nej, de vill inte sätta upp feta reklamaffischer för mörk choklad med havssalt bredvid kuvöserna, i stället vill de sluta med reklam på bussar och i tunnelbanan.

Debatten om reklamens vara eller icke vara är inte precis den mest nyanserade. Däremot verkar den gå helt enligt klassiska höger-vänster linjer. Från höger vill man självklart ge utrymme åt kommersiella intressen och bekosta kollektivtrafiken med reklamintäkter, medan vänstern hellre har skattefinansierad kollektivtrafik och reklamfria offentliga ytor. Så diskussionen kokar oftast ner till att handla om siffror.

Grejen är att det är svårt att försvara reklamens plats när man granskar just siffrorna. För de bekostar inte kollektivtrafiken på något märkbart sätt, reklamintäkterna uppgår till cirka två procent av SL:s kostnader. Om vi skulle göra oss av helt med reklamen skulle vi såklart behöva höja skatten, med hela 5 öre. Rena rama skattechocken.

Men fördelarna med en helt skattefinansierad kollektivtrafik är många. Vi kan slippa allt från farliga spärrar (som kostar pengar), väktare och kontrollanter (som kostar pengar) och reklam i alla offentliga utrymmen (som inte ger så mycket pengar). I stället kan vi få en kollektivtrafik som alla har råd att utnyttja, vilket är smart ur ett klassperspektiv men också sunt för miljön. Om jag låter som en reklambroschyr nu så ber jag om ursäkt. Vill ni slippa den reklamen så är lösningen redan levererad.

Om bloggen

Kawa Zolfagary är frilansskribent, författare och kommunikatör och skriver om samhällets stora konflikter på ett sätt alla kan förstå.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se