Stäng
blog-header
september 26, 2014
Gustav Almestad, bloggare
Men är du betalt eller obetalt ledig? Foto: Hasse Holmberg/TT

Vem tjänar på strypt föräldraledighet?

I en ny utredning av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) har man gjort mätningar av de extra dagar obetald föräldraledighet som kvinnor respektive män tar ut. Det är en rimlig ingång att inte stirra sig blind på ersättning utan också mäta den faktiska frånvaron om man vill studera exempelvis påverkan på löner, men det är något som inte känns helt hundra med hur dessa mätningar hanterats.

I gårdagens Ekot i Sveriges Radio menar utredningens ordförande Anna Hedborg att det är en ”kraftig extra kvinnofrånvaro som uppstår i den obetalda ledigheten”. Nå, det beror nu på hur man räknar. I absoluta tal är 4 månader obetalt förstås mer än 1,5 månader, men proportionerna mellan ersättning och obetalt är faktiskt identiska. När män tar ut ersättning för 2 månader men är hemma 3,5, medan kvinnor tar ut 9,5 månader och är hemma 13, så är andelen dagar med ersättning 73% för båda. Sett från det hållet uppstår inte alls någon extra skevhet, det är snarare samma ojämställdhet som består även i uttaget av obetald ledighet.

Det ger förstås en fortsatt ökning i skillnaden mellan totala mängden ledighet, och i praktiken innebär ersättningslösa dagar ändå att den negativa effekten på exempelvis pensionen blir större. Men det betyder inte att det är möjligheten att ta ut fler dagar som är grundproblemet. Dessutom kunde man se det som att också män är intresserade av att prioritera längre ledighet trots en mindre ersättning.

Delegationen ska i vår komma med förslag för ökad jämställdhet i arbetslivet, och till Ekot säger Anna Hedborg att hon funderar på om det ska bli svårare att vara hemma med barn utan ersättning. ”Man kan ställa sig frågan om det är statens uppgift att ha så flexibla regler att de skapar normer som motverkar jämställdhet”, menar hon.

Man kan naturligtvis också fråga sig om det är statens uppgift att betala någon ersättning alls, men hittills har det alltså funnits en överenskommelse om att det är en bra sak att gemensamt betala för föräldrars och barns trygghet. Med ett direktiv som bara handlar om arbetslivet är det möjligen logiskt att hellre se föräldraförsäkringen som ett medel för jämställdheten i karriär och löneutveckling istället för ett egenvärde, men utanför detta snäva område är det snarare väldigt problematiskt. Det visar på en jämställdhetssyn renons på diskussion om hur vi prioriterar resurser och liv.

Det finns även en klasskonflikt i detta. Om nu arbetsgivare får större makt att begränsa föräldraledighet, i vilka sektorer och mot vilka kvinnor kommer denna makt att användas? Röststark medelklass med gott förhandlingsläge på jobbet kommer knappast att vara de som nekas ledighet i första hand. De kommer fortsätta ha råd att prioritera privatlivet, medan arbetarkvinnor med kass arbetsmiljö nekas en stunds längre andningshål.

Gärna korrekt mätmetod av ledigheten, men sanktioner mot kvinnors handlingsutrymme låter inte som jämställdhet. Snarare som ett offer till arbetslinjen, i jämställdhetens namn.

 

(Själva utredningen finns att hämta i sin helhet via delegationens sajt.)

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se