Stäng
blog-header
oktober 14, 2014
Kawa Zolfagary, bloggare
Ligger kanske vår empati isolerad där inne? Foto: AP

Vad styr vad vi bryr oss om?

En hund som eventuellt kan ha burit på ebola har avlivats. Detta ledde till enorm ilska och protester från hundratusentals. Samtidigt kommer antalet människor smittade av ebola i Sierra Leone och Liberia uppgå till minst en halv miljon, med en beräknad dödlighet på 50-60%. Där är reaktionerna konstigt nog inte lika starka. Man kan fråga sig vad det beror på att vi verkar vara måttligt oroade av den pågående epidemin tills den drabbar en hund. Närhetsprincipen skulle kunna vara en förklaring, den styr delvis hur våra medier prioriterar vad de ska rapportera om. Det är bland annat därför vi får stora rubriker om västerlänningar som drabbas av ebola medan det inte får lika mycket utrymme när epidemin drabbar människor i länder långt borta. Men det förklarar ändå inte helt hur det blir så stora reaktioner när just en hund drabbas.

Ett exempel på hur närhetsprincipen styr. Bonus: kolla vem som skrivit den andra notisen.

Ett exempel på hur närhetsprincipen styr. Bonus: kolla vem som skrivit den andra notisen.

Jag tänker att en förklaring kan vara vad vi relaterar till. Kanske är det helt enkelt så att majoritetsbefolkningen i vad som brukar kallas västvärlden inte känner att de relaterar till svarta kroppar. Kanske är det lättare att relatera till en hund, den kanske påminner om ens egna husdjur. Att många inte känner empati för eller kan relatera till svarta kroppar beror på en rad olika saker. Dehumanisering är möjligen främsta skälet till denna väldigt selektiva empati. Nyligen fick en blogg väldigt stor uppmärksamhet i Norge. Det var en blogg som skrevs av 12-åriga Thea, en ljus och blond tjej som skulle bli bortgift med en 37-årig man. Saken var bara att Thea inte existerade. Det hela var en kampanj från biståndsorganisationen Plan för att uppmärksamma att flickor blir bortgifta.

– Varje dag står 39 000 flickor barnbrud. Det här är en ohyggligt verklighet som vi måste göra något mot. För att öppna norrmännens ögon för de här tragiska händelserna har vi helt enkelt flyttat planeringen av ett barnbröllop hem till Norge, säger Olaf Thommessen, generalsekreterare för Plan Norge till tv2.no.

Det är rätt tragiskt att det här är vad som krävs för att människor ska bry sig. Eller att det här är bilden av vad som krävs för att vi ska bry oss.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se