Stäng
blog-header
maj 21, 2013
My Vingren, bloggare

Upploppen i Husby handlar inte bara om klass

Det brinner. Unga sätter eld på bilar, slår sönder skyltfönster. Polisen svarar med våldsupptrappning. Berättelserna de senaste dagarna har handlat om människors frustration och hopplöshet. Polisens dödsskjutning av en 69-årig man förra veckan uppges vara orsaken bakom upploppen. Men det är aldrig en enskild handling som ligger till grund för att unga börjar sätta eld på bilar. Precis som det inte är stresshormoner som får poliser att börja skrika ”neger” till lokala förortsbor och slå obeväpnade ungdomar med batong över nacken.

Stefan Lövén menar att det är långtidsarbetslöshet och brist på sysselsättning som är orsakerna till upploppet. Reinfeldt tror också att sysselsättning och utbildning skulle lugna ner stämningen. Reinfeldts presskonferens var som vanligt intetsägande. Men, vad jag vet, var han den första som nämnde vilka som valt att ta till våld som metod till förändring. Han sa: ”Det är arga, unga män”.

Att upploppen i Husby beror på frustration, ilska, känslan av att inte kunna påverka är självskrivet. Men varför väljer män i högre omfattning än kvinnor att ta till våld när de känner maktlöshet? Män begår 95 procent av alla grova våldsbrott. Det finns inga enkla förklaringar till varför män är överrepresenterade i våldsamma sammanhang. Både män och kvinnor har möjligheten vara våldsamma eller icke-våldsamma men vi måste våga se att normalisering och idealiseringen av mäns våld är en förklaring till varför killar och män väljer våldsmetoder. Vi pekar gärna på etnisk segregation, socialt utanförskap och klasstillhörighet när vi ska problematisera orsakerna bakom upplopp i förorten. Men att enbart förklara händelserna i Husby från ett klassperspektiv är en allt för förenklad förklaring. Att bara titta på kön vore självklart också en förenkling precis som det vore en förenkling att tro att personer blir rasister av klassamhället eller näthatare på grund av sexuell understimulans. Maktkategorier skapar varandra.

Trots att kvinnor och tjejer generellt har mindre möjlighet att påverka och förändra så är det sällan vi hör om kvinnor som samlas i grupp för att elda upp någons bil eller slå sönder ett skyltfönster som protest mot våldtäkter eller lönediskriminering.

Föreställningar om kön finns i alla sociala miljöer. Connell, forskare och författare till boken Maskuliniteter, menar att våld används inom maskulinitetsutformning som ett sätt att upprätthålla eller återfå makt. Och marginaliserade män har större behov av att använda våld eftersom tillträdet till andra maktmedel är utestängda. Ilska ses generellt som en manlig känsla. Vanmakten som ilskan ger upphov till ska sedan enligt konstens alla maskulinitetsnormer bemästras med våld.

Maskulinitet är något som byggs in i olika maktförhållanden och det är inte så enkelt att genus bara handlar om att kvinnan är underordnad mannen utan hierarkier mellan män påverkar hur män förhåller sig till varandra, hur män lär sig att bli män, hur vi lär oss hur makt och motstånd fungerar. Det ger oss en av flera förklaringar till varför trettonåriga pojkar i Husby väljer att slå sönder sin egen förort.

Att våldsutövning är en del av ett större maskulinitetsproblem menar Connell att du kan se i de flesta våldsyttringar, som mord, militära strider och andra beväpnade angrepp eftersom detta är händelser som i största utsträckning utförs av män. (Men det går inte att helt ge myndigheter med tillförordnad våldsutövning och vanliga medborgare samma ansvar eftersom de inte är jämbördiga parter. Att ett polisväsende tar i med övervåld, att de från början lär sig hantera konflikter med batonger, hundar och skarpladdad ammunition är självklart ett mycket större samhällsproblem än de ungdomar som kastar sten.)

I de senaste dagarnas nyhetsrapportering eller twitteranalyser är det få som har uppmärksammat hur föreställningar om maskulinitet och våld är en av förklaringarna till varför vi har ett upplopp i Husby. Istället säger vi att det är ett segregationsproblem. Men våld borde inte vara en rimlig reaktion på orättvisor. Våld borde inte heller vara en rimlig reaktion hos polisväsendet. Vi måste börja titta på föreställningar om maskulinitet och våldsutövande som faktorer med lika viktiga förklaringsvärden som analyser av klass och utanförskap har. Hur kan vi förhindra att män väljer våld när de ska göra sina röster hörda? Hur ger vi dem andra verktyg? Hur förändrar vi polisväsendets syn på våld så vi inte har fler situationer av beväpnade poliser skriker rasistiska tillmäten till medborgare?

Reinfeldt benämner personer bakom upploppet som män. Men hans analys stannar där och han väljer istället att fokusera på att vi måste ge konsekvenser till de som tror på våld som metod. Men för att kunna förändra, kunna förhindra och förebygga våldsutövning kan vi inte stanna vid att gorma att våld är fel och nu får vi ta i med hårdhandskarna. De som har startat upploppet är inte onda människor som gör det för att jävlas eller vara elaka. Enligt nyhetsrapporteringar är flera involverade i kravallerna unga pojkar, så unga som tolv-tretton år.

Allt våld är också ett mått på det maskulina normsystemets otillräcklighet eftersom alla utövningar av förtryck eller kränkningar alltid kommer vara ett misslyckande. Föreställningar om om manlighet, dominans och våld finns i alla sociala miljöer, inte bara i socialt utsatta områden eller i skolor med mindre resurser. Därför räcker det inte med utbildning eller jobbmöjligheter för boende i förorten för att kunna förebygga våld.

Sedan några år tillbaka har jag arbetat med Machofabriken. Det är ett normkritisk projekt från bland annat Män för Jämställdhet som genom workshops med unga ska få dem att tänka till kring normer om makt, maskulinitet och våld. Några av frågorna som ungdomar får diskutera och tänka till kring är:

• Vad finns det för skillnader och likheter mellan att slåss på en krog och att släppa intelligenta bomber över människor i ett flyktingläger? Sverige uppfattas som en neutral stat, men har i praktiken bidragit till andra länders krigsföring och våldsanvändning genom till exempel vapenexport. Hur går det här ihop?

• Vad skulle krävas för att minska våldsanvändning på en individuell, samhällelig och global nivå?

• Hur skulle ett våldsfritt samhälle se ut?

Så. Diskutera i smågrupper.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se