Stäng
blog-header
oktober 18, 2013
Hanna Gustafsson, bloggare
Foto: puuikibeach/Flickr

Rättviseförmedlingen gillar filmtest, vi gillar Rättviseförmedlingen

Orosmolnen växer för alla som tycker det är jobbigt när diskriminerande strukturer pedagogiskt visas upp i all sin avklädda prakt, och man inte längre kan skylla dem på slumpen eller på de diskriminerades fantasi.

Nu listar Rättviseförmedlingen filmer som klarar Bechdels test och lanserar dessutom ”A-märkningen” för de filmer som klarar testet.

Bechdels test är ett enkelt test för att se ifall en film har 1, två namngivna kvinnliga karaktärer 2, som pratar med varann 3, om något annat än män. Trots några oroliga som tycks tro att varje omnämnande av Bechdel test så som i t.ex Rättis initiativ betyder att alla filmer nu och i all framtid!!! kommer mätas efter hur väl de följer ”den feministiska ideologi”, så används Bechdel test inte för att undersöka hur ”feministisk” en film är.

Bechdel test är designat för att visa hur kvinnor på film systematiskt är underrepresenterade bland filmkaraktärer som är aktiva karaktärer och aktivt för filmens handling framåt (dvs pratar om något annat än filmens manliga karaktärer). Testet är också smart utformat för att sortera bort de filmer som faller under den s.k Smurfette Principle, d v s filmer som har med en kvinnlig karaktär för att kunna säga att de har med en kvinnlig karaktär.

Tanken med Bechdel test är inte att vi ska nå en värld där alla filmer som görs får godkänt på testet. Tanken med testet är att reflektera över varför så få filmer idag gör det.

Istället för att oroa sig över ”ideologi-märkning” av vilka filmer som klarar att ha med två namngivna kvinnor som en aktiv del av handlingen, så kan man tänka på följande:

Av de 100 bästsäljande filmerna i USA 2012 var 28% av alla talroller kvinnor. 28 procent.

Av 5 500 talroller bland de största familjefilmer 2006 till 2009 var 70% manliga karaktärer och 30% kvinnliga. Det är samma siffra som 1946.

Av de 30 största svenska filmerna de senaste åren misslyckades 20 att inkludera två namngivna karaktärer som pratar med varandra om något annat än en man. En av de filmer som klarade sig gjorde det för att det fanns en kort scen där två kvinnor pratar med varandra om shopping.

Nästa gång man är på bio kan man också roa sig med att fundera på hur svårt det skulle vara att undvika en scen där två namngivna män pratar med varandra om något annat än kvinnorna i filmen.

Källor till all statistik i inlägget finns här.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler