Stäng
blog-header
maj 5, 2013
Hanna Gustafsson, bloggare

Till politiker, krönikörer och bloggare som sysslar med skrämselpropaganda

En av de mest använda antifeministiska argumenten är att feminister ”vill utplåna könen” och införa ett ”könlöst samhälle”. Även om de flesta feminister inte på något sätt vill förneka människor att identifiera sig som det kön som kallas man eller det kön som kallas kvinna, eller förbjuda dessa. Det kan bero på att antifeministerna vill vinna retoriska poäng på att framställa feminismen på det sättet, men det kan också bero på att det feminismen faktiskt vill utplåna är lite mer komplicerat att förklara.

Det feminismen vill utplåna stavas The Gender Binary. Så här kan man lite enkelt förklara hur det systemet ser ut:

genderbinary

Och så här kan man lite enkelt förklara hur det feministiska alternativet ser ut:

tumblr_l93ov3XW5x1qa0uujo1_500

Source: clitorisaurusrex

The Gender Binary en strikt antingen/eller syn på vad människor kan vara. Det förnekar möjligheten att man kan födas som ett visst kön men identifiera sig som ett annat, eller att man kan identifiera sig som ”man” men ha ”feminina” uttryck, osv. För vissa stämmer det här alldeles utmärkt. Men för många, många människor gör det det inte. Problemet med the gender binary är att de många människor som inte passar in i det (eller snarare; inte anpassat sig till det sedan födseln) därmed ses som ”onaturliga”. När inte hela deras existens ignoreras, det vill säga.

Det binära tvåkönssystemet förnekar också att det finns mer än två biologiska kön. Eller mer än två möjliga könsidentiteter. Två möjliga könsuttryck. Osv.

The Gender Binary är ett av de absolut starkaste normsystemen i vår kultur. Det upplevs därför för många som väldigt jobbigt när någon bryter mot det. Vi har sett exempel på detta i till exempel hen-debatten, eller som nu senast när en gymnasieskola införde ett tredje omklädningsrum för de som inte identifierar sig som antingen män eller kvinnor. Iden om ett samhället som inte ignorerar de som inte passar in i det binära könssystemet ses som otroligt skrämmande, t o m samhällsfarligt, av många. Så djupt indoktrinerat är systemet hos många, att ett samhälle byggt för att vara könsneutralt uppfattas som ett könlöst samhälle.

Det binära könssystemet beskriver alltså hela mänskligheten och hela mänsklighetens historia som bestående av två kategorier, antingen män eller kvinnor, som dessutom beskrivs som varandras motpoler. Det sista är viktigt. Män och kvinnor konstrueras i systemet som motsatser och komplement till varandra vilket innebär att en person inte kan ha egenskaper från båda könen, du måste välja antingen eller. Det är också viktigt att notera att när the gender binary används i praktiken – vilket är varje dag – så används den strikt biologiska definitionen av ”kön” nästan alltid som synonym för helt andra företeelse, som könsidentitet, sexualitet och, framförallt, socialt konstruerade kön, dvs genus.

Eftersom män och kvinnor är så oerhört lika varandra när det gäller inre egenskaper och beteende så har det binära könssystemet varit tvunget att konstruera en mycket strikt beskrivning av vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” för att kunna existera. I verkligheten finns inte någon egenskap som bara ett kön och samtliga däri uppvisar, eller någon person som inte uppvisar egenskaperna från båda könen. Möjligen skulle man kunna säga att det är en strikt kvinnlig egenskap att föda barn och en strikt manlig egenskap att inte göra det, men en massa kvinnor kan inte föda barn och det finns män som kan bli gravida.

Så the gender binary kompenserar detta genom att skapa en sorts hypermaskulinitet respektive hyperfemininitet. När skillnaderna är svåra att urskilja utan en tidigare förkunskap kompenseras det med nästan löjligt överdrivna könsuttryck, som att ju mer aggressiv, våldsam, hypersexuell och i avsaknad av normala känslor en person är, ju mer ”manlig” är den. De allvarliga konsekvenserna av the gender binary visar sig när en pojke som är känslosam kallas ”feminin” och en tjej som är aggressiv kallas ”pojkflicka” och ingen stannar upp och funderar på vad det säger om könens egenskaper.

Hur mycket denna ide om maskulinitet och femininitet påverkar oss och hur tidigt den pressar oss in i förväntade beteenden och roller kan inte nog understrykas. Det är den mest skadliga delen i hela systemet om man tänker på hur tidigt den drabbar oss, långt innan vi kan försvara oss mot den.

Foto: Janetmck

Foto: Janetmck

Det framställs inte sällan som om människor som faller utanför det binära könssystemet, eller bara ifrågasätter det, hatar alla som passar in i systemet och vill ”utplåna” dessa människors könsidentitet. Från fikabordet till politiska partier, överallt varnas det för att feminismen vill skapa ett könslöst samhälle där ingen får ge uttryck för något manligt eller kvinnligt längre.

I själva verket har det binära systemet mycket mer problem med de som inte passar in i det än vice versa. Människor har mördats, misshandlats, våldtagits, förlöjligats och fått sin existens fullständigt ignorerad i alla sammanhang man kan komma på, enbart på grund av att de inte passar in i det binära könssystemet. Det är inte dem som politiker behöver varna allmänheten för. Det är de som försvarar könssystemet som historiskt sett har försökt utplåna de som inte passar in i det. Det är också där det allra minsta steg utanför ramarna genast skapar ramaskri, långt utöver vad som skulle kunna anses proportionerligt.

Politiker, tidningskrönikörer och bloggare – inom alla områden finns de som ogenerat skrämmer upp allmänheten för vad som händer om vi bryter ned ett system som stigmatiserar mänskliga egenskaper och utsätter de som uttrycker dem för fara och förlöjligande.

Man kan bara hoppas att de en dag kommer skämmas.

Feminismen vill bryta ned the gender binary för att det skapar hypermaskulinitet och hyperfemininitet och låter dessa bestämma biologiskt kön istället för tvärtom; för att kön, könsidentitet, sexualitet och könsuttryck inte existerar som enbart två kategorier som är varandras motsatser där hela mänskligheten ryms; för att det skapar en värld där att råka vara heterosexuell, cis-könad, cis-identifierad med ”rätt” könsuttryck inte bara är norm utan ett privilegium.

Men det är klart att det är enklare att köra med skrämselpropaganda om att feminismen vill ”utplåna könen”.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler