Stäng
blog-header
oktober 3, 2014
Hanna Gustafsson, bloggare
Omar Vega/AP

Ny studie visar Patriarkatet i siffror

Alla kommer vi säkert ihåg när DNs kulturredaktion gick igenom alla de senaste årens svenska storfilmer för att se hur många av dem som klarar det så kallade Bechdeltestet.

Bechdeltestet är ett populärt test som effektivt visar hur den kvinnliga representationen i en film ser ut. För att klara Bechdeltestet måste en film 1, innehålla minst två namngivna kvinnliga karaktärer, som 2, pratar med varandra om något annat än män.

Inte någon enorm bedrift kan man tycka. Men när DN testade de svenska storfilmerna visade det sig att 20 av 30 inte klarade testet.

20 av 30.

DNs kulturredaktion, som ska ha all heder av att så noggrant genomfört testen, meddelade dessutom: ”DN har tillämpat ett generöst synsätt i testet. Enligt somliga filmvetare ska samtalen mellan de två kvinnorna pågå i minst en minut. Om vi skulle ha tillämpad den regeln skulle resultatet förändrats radikalt till det sämre.” Till exempel klarar en av filmerna Bechdeltestet för att två kvinnor i en scen råkar prata med varandra om shopping i Ullared.

Bechdeltestet är förstås inget test för att mäta hur feministisk en film är. Det säger till exempel ingenting om på vilket sätt karaktärerna framställs i filmen. Vad Bechdeltestet däremot används för är att visa hur kvinnor systematiskt är underrepresenterade som aktiva karaktärer som aktivt för filmens handling framåt (dvs pratar om något annat än filmens manliga karaktärer).

Det finns andra sätt att studera patriarkatets inflytande på film än Bechdeltestet.

Tidigare i år kom Center for the Study of Women in Film and Television med sin årliga rapport över USAs 100 bästsäljande filmerna. Allt som allt hade de granskat 2.300 karaktärer under 2013. Av alla identifierbara protagonister var 15 % kvinnor (71% var män och 14% var manlig/kvinnlig ensemble). Av alla stora roller i filmer var 29% kvinnor.

Av alla roller som överhuvudtaget hade en replik var 30% kvinnor.

30%.

Det kan vara värt att notera att de kvinno-centrerade filmerna drar in rejält med pengar. Samt att över hälften av biobesökarna är kvinnor. Så att säga att Hollywoods kvinnosyn styrs av någon sorts tillgång och efterfrågan är inget särskilt tillfredsställande svar.

Men något styrs de av. Tro inget annat.

Och så till den nya studien: Nu i dagarna har den första globala studien om kvinnors roller på film presenterats av Annenberg School for Communication and Journalism, utförd på uppdrag av Geena Davis Institute. Studien undersöker nästan 6000 karaktärer i 11 länders bästsäljande filmer: England, Tyskland, Frankrike, USA, Australien, Brasilien, Kina, Indien, Japan, Ryssland, Sydkorea samt USA/England samarbeten.

Vad kom då denna stora studie om kvinnor på film fram till?

  • 30% av alla karaktärer med repliker är kvinnor. Bäst på kvinnorepresentation är England (38%), Brasilien (37%) och Sydkorea (36%). Sämst är filmer gjorda i samverkan mellan USA/England (23%)
  • Bara 23% av karaktärerna i action/äventyrsfilmer är kvinnor
  • 7% av regissörer, 20% av manusförfattare och 23% av producenter är kvinnor
  • Filmer med en kvinnlig regissör eller manusförfattare hade fler kvinnliga karaktärer än de med manliga regissörer/manusförfattare
  • Det är två gånger vanligare att kvinnor och flickor syns i sexuellt avslöjande kläder, halvt eller helt avklädda samt smala, än män och pojkar. Det är fem gånger vanligare att kvinnor och flickor refereras till som ”attraktiva” än män och pojkar
  • Det är lika vanligt att tonårstjejer (13-19 år) sexualiseras som kvinnor i åldersgruppen 20-40 år
  • 14% av chefer och företagsledare på film är kvinnor. 9,5% av högt uppsatta politiker är kvinnor. Det går 13 manliga domare/advokater på 1 kvinnlig, 16 manliga professorer 1 kvinnlig och 5 manliga doktorer på 1 kvinnlig i filmens värld

Sammanfattningsvis kan man konstatera att filmvärlden är fylld av talande, företagsamma män och pojkar och avklädda, hypersexualiserade kvinnor och flickor. Och visst kan man kan säga att filmens värld bara är en återspegling av den verklighet vi lever i och att man inte kan förvänta sig att filmskapare ska göra ett iota för att förändra könsroller på film förrän man förändrat dem i verkligheten och så vidare, och så vidare.

Eller, så kan man säga som Geena Davis:

”In the time it takes to make a movie, we can change what the future looks like. There are woefully few women CEOs in the world, but there can be lots of them in films. How do we encourage a lot more girls to pursue science, technology and engineering careers? By casting droves of women in STEM, politics, law and other professions today in movies”

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se