Stäng
blog-header
mars 27, 2015
Kawa Zolfagary, bloggare
Näthatarna ser ofta betydligt vanligare ut än detta troll. Foto: Johan Nilsson / TT

Näthatarna har bytt skepnad

När jag först började skriva om trakasserier och hot via nätet så bemöttes det väldigt ofta av röster som tyckte att föräldrar borde uppfostra sina barn bättre.

Bilden av den rasistiske näthataren var att de var unga personer som inte visste bättre helt enkelt. De kallades för troll, ett epitet som fastnat. Men bilden av näthataren förändras, nu förstår vi bättre vilka de är och vad som driver dem.

Program som Trolljägarna – och diverse avslöjanden av ”anonyma” näthatare – har gett oss en mycket klarare bild av vilka det är som sprider rasistiskt näthat. Borta är bilden av den unga, vilsna själen som inte vet bättre, i stället ser vi hur det allt oftare rör sig om människor som är organiserade i en rörelse, som sätter i system att trakassera och hota meningsmotståndare. Personer i alla åldrar och från alla möjliga samhällsklasser och bakgrunder.

Det finns några saker som är vanligare än andra hos dessa näthatare. Det rör sig fortfarande främst om män, det är väldigt vanligt att de har sympatier för det rasistiska partiet Sverigedemokraterna och att deras hot fokuseras mot partiets meningsmotståndare. Men detta har det redan skrivits mycket om. Däremot har en annan gemensam nämnare för rasistiska näthatare hamnat lite i skymundan, nämligen deras ovilja att stå för sina åsikter när de tvingas försvara dem.

Jag minns när Expressen avslöjade SD-politikern Anders Dahlberg med att ha skrivit hotfulla rasistiska inlägg. Han förnekade allt och skyllde istället på sin tolvåriga dotter.

Likadant har det varit med nästan alla som Trolljägarna eller annan media konfronterat, de förnekar all kännedom eller skyller på andra. Man undrar varför dessa självutnämnda herremän, dessa främsta företrädare för den vita rasen, sällan vågar göra något så simpelt som att våga stå för vad de skrivit om de nu är så övertygade om att de har rätt. Det blir en stark kontrast jämfört med de feminister, antirasister, fackligt aktiva och progressiva som varje dag med namn och bild står upp för vad de tror på. Ett ställningstagande som bemöts av massiva attacker från just de näthatare som försöker gömma sig själva bakom anonymitet.

Det är bra att bilden av vilka det är som står för näthatet blir tydligare, det kan hjälpa oss att bemöta och bekämpa grogrunderna där hatet frodas och organiseras. För alla rasistiska näthatare är inte lika skygga, hotet från dessa människor bör tas på allvar. Mitt bland dem finns kanske nästa Breivik, nästa Mangs.

Stirrar vi oss blinda på de unga utstötta och socialt skygga ensamvargarna så missar vi kanske tvåbarnspapporna som inte drar sig från att ta till våld.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se