Stäng
blog-header
december 21, 2012
Hanna Gustafsson, bloggare

Året då ”sanningen” om selektiva kvinnor och promiskuösa män ifrågasattes

Foto: Duru

Inom biologin har John Batemans experiment på bananflugor varit den kanske viktigaste när det gäller synen på mäns och kvinnors sexualitet. Inom till exempel evolutionspsykologin har den varit viktig för att ge en biologisk och icke-kulturell förklaring av fenomen som varför män tillåts vara sexuellt aggressiva och promiskuösa medan kvinnor ska vara passiva och selektiva, eller det som de bruka kalla ”kvinnors erotiska kapital”. Bateman’s Principle går ut på ungefär att män har evolutionärt mycket att vinna på att vara promiskuösa medan kvinnor har mycket lite att vinna på detsamma.

Många forskare har kritiserat Batemans resultat, men i år, 2012, återskapades Batemans experiment för första gången, och kom då fram till ett annat resultat. Patricia Gowaty som är professor inom evolutionsbiologi var den som rekonstruerade Batemans experiment med DNA-teknik och hon kom fram till att hans metod och hade allvarliga brister och resultatet därmed var inconclusive. Discovery Magazine hade Gowatys upptäckt av felet i Bateman’s Principle som #42 i sin lista över ” Top science stories for 2012”.

”Here was a classic paper that has been read by legions of graduate students, any one of whom is competent enough to see this error,” Gowaty said. ”Bateman’s results were believed so wholeheartedly that the paper characterized what is and isn’t worth investigating in the biology of female behavior.” (länk)

På den självklara frågan varför ingen upprepat Batemans studie, trots det enorma genomslag den haft på forskarvärlden, svarade Gowaty att vår bild av hur världen ser ut begränsar vår fantasi:

”Our worldviews constrain our imaginations,” Gowaty said. ”For some people, Bateman’s result was so comforting that it wasn’t worth challenging. I think people just accepted it.”

Gowaty anser att många partners ger fördelar för båda könen, och beskriver det som evolutionens svar på problemet med sjukdomar. ”Fruit fly males are likely to give females the additional variation in the genome that they need to build strong immune systems in their kids, Gowaty said.

Bateman’s Principles har haft genomslag och effekt på världen utanför bananflugornas biologi. Den många gånger upprepade förklaringen (inte sällan av amatörer) till på vilket sätt biologi, inte kultur, ligger bakom fenomen som slutshaming och liknande har knappast gått någon förbi. Den omhudlade antifeministiska förklaringen brukar vara att kvinnor som är promiskuösa ses på ett annat sätt än män som är promiskuösa, inte pga könsnormer utan för att män är evolutionärt ”hard-wired” att ha så många sexuella partners de kan medan kvinnor är ´”hard-wired” att vara selektiva.

Barbara J King beskriver Batemans effekt på världen utanför banflugorna så här:

 ”His findings — promiscuous males, choosy females — seemed to strike a cultural chord. After biologist Robert Trivers cited it in a key 1972 paper on parental investment, the ”Bateman principle” turned up everywhere. In my own field of primate behavior, for instance, field researchers expected to see (and thus often did) male primates with highly active sex lives and females who were coy, verging on sexual passivity.

And don’t think that humans were left out of this picture. We’ve all heard it, right? When some big-name male public figure sleeps around, and cheats on his wife, isn’t there always someone ready with an evolutionary explanation about vigorous male seed-sowing?” (länk)

Den här artikeln avhandlar just den effekt som Bateman’s Principle haft på den vetenskapliga bilden av mäns och kvinnors sexualitet.

”This symposium was motivated by the fact that modern data on male– female sexual behaviors, and on differences between the sexes in costs of reproduction, do not always accord with the predictions made by Bateman and later advanced by Trivers (1972) and others (e.g., Williams, 1966; Dawkins, 1976; Parker, 1979). Moreover, while the relationship between heritable variances in RS and strength of sexual selection remains unquestioned, some researchers (e.g., Hubbell and Johnson, 1987; Gowaty, 2004) caution that random, non-heritable factors can also affect variance in RS without a concomitant impact on sexual selection. Finally, the assumption that females will invariably show lower variances in RS and no increase in fertility as a function of the number of mates is no longer tenable (e.g., Lanctot et al., 1997; Worden and Parker, 2001; Lewis et al., 2004; Levitan, 2005; Parker and Tang-Martinez, 2005).

De fortsätter:

“In this introduction to the symposium, we suggest that uncritical acceptance of Bateman’s paradigm has led to, at least, two specific problems: a) simplification of Bateman’s data, resulting in an incomplete and biased understanding of his original findings; and b) our ability to interpret reality with regards to male and female sexual behavior has been compromised.”

Huh.

ETA: Läs detta intressanta inlägg om Batemans principer som jag fick från någon mycket mer insatt i ämnet än vad jag är. ”Även om Batemans ursprungliga experiment är stendött så har det ändå givit upphov till bra idéer som är tillämpliga på en del arter. Men Batemans principer som universella förutsägelser om könsskillnad i alla sexuellt reproducerande varelser har inte överlevt kontakt med verkligheten.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se