Stäng
blog-header
februari 24, 2015
Gustav Almestad, bloggare
Ska polisen haffa sexköparen eller avvisa säljaren för "oärlig försörjning"? Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Mikamottagningar kritiserar RFSU-rapport

I en debattartikel i måndagens ETC kritiserar Mikamottagningarna Charlotta Holmströms rapport om sexköpslagens effekter som RFSU presenterade härom veckan. Även undertecknad kritiseras till viss del, med anledning av analysen av här på Politism om det mediala haveriet kring rapporten.

Det är bara att betrakta som glädjande att kritiken av hur mottagandet sett ut fortsätter, inte minst av en direkt berörd part som faktiskt omtalas i rapporten.

Utöver en liknande kritik mot RFSU och media som jag framfört, anser Mikamottagningarna också att Holmström (och i förlängningen jag) sprider myter om deras verksamhet. Exempelvis genom uppgiften om villkorade möjligheter att få hjälp, som refererades i rapporten, och som fler med mig reagerat på.

Jag förstår mycket väl den invändningen, om man betänker att detta specifika vittnesmål kan ha uppfattas som allmän policy från sociala myndigheter. Men om jag än en gång får betona att rapporten är en kunskapsöversikt, som alltså sammanfattar befintlig forskning, så måste det också påpekas att det är originalforskningen (i detta fall Jay Levy 2014) som i så fall bör ifrågasättas.

Frågans kontroversiella status i samhället har tyvärr en tendens att göra källkritik lika svår som viktig, det finns gott om bad science där ute. En grundlig genomgång av källorna från andra forskare vore önskvärt.

För egen del var inte heller min avsikt att framställa det hårresande exemplet med tre månaders ”karantän” som en standardrutin från Mikamottagningarna, utan snarare att peka ut förekomsten vad vi kan kalla enskilda rötägg. Nog så viktigt att göra, tyvärr, oavsett om andra i verksamheten känner igen sig eller inte.

Inte ens dålig forskning ska hindra att vittnesmål hanteras med tillbörligt allvar. Mikamottagningarna vill inte heller kännas vid att de skulle sakna materiell analys. Gott så – den kommentaren var inte heller riktad mot Mikamottagningarna specifikt (jag nämner dem inte ens explicit i texten), utan en önskan riktad till såväl individer i yrket som till samtliga inblandade politiker och myndigheter. Inte minst bör kritiken ses som riktad mot polisen, där de allra värsta exemplen alltjämt finns. Som till exempel vägran att ta emot våldtäktsanmälningar från någon i prostitution eller utvisningar ur landet på grund av försörjning på ”oärligt sätt”.

Medan polisen inte sagt flaska är det ändå som sagt glädjande att Mikamottagningarna uttalar sig. Dessutom betonar de något betydligt viktigare än attityder i frågan om sociala insatser: att inga nya insatser eller resurser tillkommit sedan lagen infördes och att det fortfarande bara är storstäderna som alls har Mikamottagningar.

Där har vi också mycket riktigt en materiell analys! Ökade insatsers faktiska innehåll hoppas jag vi kan fortsätta diskutera.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se