Stäng
blog-header
oktober 11, 2014
Nikita Feiz, Bloggare
Foto: Susan Walsh / AP

Malalas försenade fredspris

Inte en dag för tidigt meddelade Norska Nobelkommittén i går att 17-åriga Malala Yousafzai tilldelas årets fredspris. För två år sedan försökte talibanerna i Afghanistan tysta ner Malalas kamp för alla flickors rätt till utbildning genom att skjuta henne i huvudet. I dag är hon en av de starkaste rösterna mot de våldsamma krafter som försöker stoppa utvecklingen för flickor och kvinnors rättigheter, vilket gör utnämningen till en kraftfull markering.

Redan förra året blev Malala nominerad men fick då stå tillbaka när ännu en organisation, OCPW, tilldelades priset. EU fick fredspriset året dessförinnan. EU, en militärmakt och en av de mest kritiserade utnämningarna någonsin. Besvikelsen blev helt enkelt stor när favorittippade Malala inte fick något pris. De senaste årens fredspristagare har varit politiska markeringar snarare än utnämningar för konkreta handlingar som gynnat fredsutvecklingen. Ett ytterligare exempel är USA:s president Barack Obama som fick priset 2009 för sin vilja att bedriva fredsarbete hellre än att faktiskt göra det, med sina ambitioner att stänga ner det ökända fängelset Guantanamo och nedrusta kärnvapen. Ambitioner som aldrig förverkligades. Mot bakgrund av detta framstår Malala som den mest vettiga pristagaren Nobelkommittén utsett på länge.

Malala blir den sextonde kvinnan som tilldelas Nobels fredspris, de resterande 101 pristagarna har varit män. Av den anledningen blir Malala som mottagare av priset ännu viktigare. Hon företräder en grupp som är kraftigt underrepresenterad bland de tidigare fredspristagarna: En ung muslimsk flicka från mellanöstern iklädd hijab som vågade utmana talibanerna i en tid när inga män vågade göra det.

Trots ett beundransvärt mod som förtjänar att uppmärksammas och hyllas ensamt får Malala dela fredspriset med en man, Kailash Satyarth. Kailashs mångåriga arbete i Indien för att stoppa barnarbete kvalificerar självklart även honom som en värdig mottagare av fredspriset. I ljuset av Malala och den starka symbol hon blivit för flickors rättigheter blir det dock svårt att förstå Nobelkommitténs val av att låta henne dela priset, annat än att det kan beror på Malalas unga ålder och egenskap av kvinna. Motiveringar som inte står sig mot Malalas starka karaktär.

2014 har varit ett år som kantats av våld och inte särskilt mycket fred i Europa eller omvärlden. Ryssland och Ukraina, Syrien och de miljontals människor som tvingas på flykt från sina hem, IS och massavrättningarna av kvinnor och barn, Ebola.

Trots att Malala redan förra året borde ha fått fredspriset blir utnämningen av Malala som en av årets pristagare det mest hoppfulla som hänt världen på ett bra tag.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se