Stäng
blog-header
april 3, 2014
My Vingren, bloggare
Foto: Christine Olsson / SCANPIX

Landstingen sparar in på p-piller

I höstas införde SKL nya gemensamma riktlinjer för alla landsting när det gäller subventionering av p-piller. Alla kvinnor upp till 25 år ska ha råd med preventivmedel, oavsett var i landet du bor. Samtidigt begränsades vilka p-medel som ingår i högkostnadsskyddet. Förut subventionerades alla preventivmedel av landstinget, men sedan september är valmöjligheterna för unga kvinnor betydligt färre.

Vilka preventivmedel har då valts ut att få ingå i högkostnadsskyddet? Är det de piller med minst biverkningar? De bäst beprövade? De nyaste?

Tyvärr inte. För att satsningen på unga kvinnors sexuella frihet inte skulle kosta allt för mycket skattemedel ingår inte längre de dyraste p-pillerna. Urvalet är alltså styrt av ekonomi, inte av de mest effektiva eller minst skadliga sorterna.

Från att unga kvinnor kunde välja mellan 36 olika typer av hormonella preventivmedel, finns det nu bara 11 sorter att välja mellan, enligt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Barnmorskan Helen Odzic-Pohl säger till Göteborgsposten  i veckan att de p-piller som numera ingår i läkemedelsförmånen är gamla preparat, p-sprutor som i princip inte används alls en subventionerad spiral som det finns både nyare och bättre alternativ till.

Olika hormonella preventivmedel har olika typer av effekt. Eftersom kroppar reagerar väldigt olika på alla typer av läkemedel kommer också olika kvinnor få mer eller mindre biverkningar av olika sorters p-piller. Det är inte så enkelt att det är olika läkemedelsföretag har samma p-piller men med olika namn, utan det finns bifasiska, trifasiska och multifasiska piller som alla med annorlunda hormonnivåer.

Två av de piller som inte längre ingår i läkemedelsförmånen är Cerazette (högdoserat minipiller utan östrogen) och Yasmin/Yaz (lågdoserat kombinationspiller), två av de piller som anses ge minst biverkningar och som fler uttrycker sig må bättre med.

För att få ett p-piller som inte är subventionerat måste det vara medicinskt motiverat. Biverkningar räknas inte. Kvinnor som mår dåligt av de p-piller som de fått utskrivna har inte längre samma möjlighet att prova ett annat. Risken finns att kvinnor fortsätter ta p-piller de mår dåligt av för de inte har råd att byta. En annan risk är att kvinnor som egentligen vill äta p-piller inte gör det, trots att det kan finnas alternativ utan biverkningar. Samma gäller för de kvinnor som redan äter de p-piller som inte längre ingår i läkemedelsförmånen. De måste byta till ett preparat som kanske för dem fungerar sämre.

1977 sa gynekologen Kajsa Sundström i Vetandes Värld att tillsammans med atombomben har p-pillret varit den företeelse som har haft störst inflytande på våra liv under 1900-talet. Även om kritik mot hormonella preventivmedel regelbundet kommer upp i debatten tror jag det är få som skulle förneka möjligheterna preventivmedel ger. Det håller tydligen regeringen med om, eftersom de infört den här satsningen.

Men det får ju inte bli för dyrt. Och lite humörsvängningar, ångest, mellanblödningar, ömmande bröst, depression och minskad sexlust har ju ingen dött av, eller hur?

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se