Stäng
blog-header
december 5, 2016
Hanna Gustafsson, bloggare
Foto: Christine Olsson/TT

#Jagärhär utmanar min cynism

Det är rätt sällan jag blir engagerad i facebookgrupper. Mest för att jag har ganska lite fritid att spendera på sociala medier. Och den tid jag har måste jag ofta använda på att följa med i den svenska ankdammens ”mediedebatt” – eftersom jag mot allt bättre vetande tagit på mig att då och då producera opinionstexter om den.

Häromdagen hände dock något. En person vars åsikter jag har stort förtroende för lade till mig som medlem i en nystartad facebookgrupp, och jag bestämde mig för att för en gångs skull kolla vad det var.

Facebookgruppen #jagärhär har startats av Mina Dennert och vill – så vitt jag förstår – få folk att gå in i kommentarsfält som tas över av rasister och sexister och försöka föra diskussion på en vettig och saklig nivå, samt stötta andra som gör samma sak.

Hmm, tänkte jag skeptiskt när jag såg gruppbeskrivningen. Jag är en av dem som är gammal nog att komma ihåg när kommentarsfälten under såväl kändisars blogginlägg som vanliga kvällstidningsartiklar var öppna och anonyma OCH man faktiskt kunde lära sig något av att läsa dem. Därav min cyniska initiala reaktion.

För vi vet ju alla hur kommentarsfält vanligtvis ser ut i dag. Någon skriver något om det politiska världsläget, män och kvinnor eller om sin kaktus och in rusar Rune och Bengt och Sven och Erik och en och annan Gunnel och berättar hur invandrarna, feministerna, vänstermedia eller Södermalm ligger bakom allt som är fel med universum; hamrar ut enögda ”fakta” om kultur och brottslighet; cherrypickar irrelevanta siffror från BRÅ; använder Svenska Akademins Ordbok som referens samt i största allmänhet ger ”jag tänker ha sista ordet även om jag skrivit 10 000 replies, klockan är tre på natten och jag förlorade diskussionen redan i första kommentaren” ett ansikte.

Nyfiket klickade jag ändå på ett av kommentarsfälten som länkades i gruppen. Det råkade gå till Expressens ledarskribent Anna Dahlbergs ledare om hur EU:s fria rörlighet får utländska brottslingar att råna äldre i Sverige. Ett kommentarsfält där, av förklarliga skäl, många rasistiska kommentarer frodades.

Förvånat fann jag att kommentarsfältet även innehöll flera kommentar som försökte nyansera och lyfta diskussionen från ”ut med packet”-nivån som Rune och Bengt och Sven och Erik och en och annan Gunnel som vanligt lagt den på. Jag såg många som tålmodigt ifrågasatte de rasistiska kommentarerna. Om någon blev påhoppad kom folk till hjälp.

Det låter kanske inte så stort men plötsligt var kommentarsfältet nästan…läsbart.

Plötsligt kände jag mig mycket mindre cynisk.

Kanske det är så enkelt, tänkte jag. Kanske det är dags att vi icke-rasistiska, icke-sexistiska människor börjar ta över kommentarsfälten, eller i alla fall nyanserar dem. Kanske det får unga tjejer som läser en artikel om, säg, Zara Larsson, att känna sig mer trygga att uttrycka sina åsikter online. Kanske det får ledarskribenter och krönikörer att känna att skriva om feministiska och antirasistiska ämnen ger en belöning, i stället för bara hat.

Och kanske rasisttroll-eliten och kommentarsfältherrarna kommer må bra av att träffa några verkliga, tredimensionella människor. Det vore kanske den största vinsten av alla.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler