Stäng
blog-header
juni 20, 2017
Nikita Feiz, Bloggare
En syrisk flicka i provisoriska flyktinglägret Souda på grekiska ön Chios. Hon är en av 65 miljoner människor som är på flykt. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Jag hoppas att du aldrig får veta hur det känns

I dag är det den internationella flyktingdagen.

Försök att föreställa dig, även om det är svårt. Du tvingas ifrån din familj, vänner, ditt hem, ditt jobb, ifrån dina kollegor och din trygghet trots att du inte vill. Det är omständigheterna som gör att du inte kan vara kvar. Även om det enda du önskar bara är att få leva ditt liv i fred.

Det blir en fråga om liv eller död. Stannar du kvar kanske bomberna som regnar ner från himlen träffar dig. Stressen, oron, rädslan förföljer dig konstant. Du känner inte längre igen livet såsom det brukade vara. Det enda du drömmer om är att göra de vardagliga sakerna som att ta en dusch eller äta en varm måltid. Det enda du i stället tänker på är hur du ska kunna överleva. Så du tvingas fly, inte för att du vill men för att omständigheterna är som de är.

Du kanske har tur, överlever och får söka fristad i ett nytt land. Många andra kom inte så långt. Tur är förresten ett ord som får helt ny mening efter att du upplevt ett krig. Du påbörjar din nya resa. Du kollar omkring dig och försöker förstå hur du egentligen hamnade här, i det nya landet.

De första åren känns som en dimma men det finns ingen tid för eftertanke eller reflektion. Det gäller att bygga sig ett nytt liv när det enda du hann ta med dig var några minnen i form av bröllopsfoton. Du kämpar dag och natt, försöker härma ljudet som du ser formuleras i andras munnar. Dessa nya konstiga bokstäver ÅÅ-ÄÄ-ÖÖ. Det är inte alltid lätt men du fortsätter försöka. Att ge upp är inget alternativ.

Kriget var aldrig ditt val men du har fått bära de största konsekvenserna utav det. Det kommer du få göra för resten av ditt liv.

Det är svårt att föreställa sig. Särskilt om du aldrig har upplevt något i närheten av det. Beskrivningen ovan är bara en av många flykthistorier och den tillhör mina föräldrar.

Flykt är en vardag som är verklighet för 65,6 miljoner människor runt om i världen i dag enligt en rapport som släpps av UNHCR om flyktingars situation. Den största humanitära krisen sedan andra världskriget. Hälften av de som tvingats ifrån sina hem är barn under 18 år. Siffrorna innebär att i genomsnitt en människa av 113 i dag är en flykting.

Jag hoppas att du aldrig kommer behöva veta hur det känns att tvingas fly.

Jag önskar att den internationell flyktingdagen inte fanns.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler