Stäng
blog-header
november 17, 2013
Hanna Gustafsson, bloggare
Foto: Ian Mutto/Flickr

Genustrean 11: Leksakskataloger, A-märkning och Samtycke

Funny story: 03.48 inatt skickade jag tydligen glatt meddelandet JAG KAN FIXA GENUSTREAN IMORGON! till de andra i Genusfolket. Fyra timmars halvsömn senare kändes det något mindre glatt att vakna till.

Här är den i alla fall.

1. Könsrollsivrarnas liv: *blir jobbigt*

Den svenska Toys R Us ger nu för andra året i rad ut en julkatalog som medvetet försökt vara könsneutral. Även om det inte finns några pojkar i prinsesskläder och bara flickor ses krama One Direction-kuddar, så finns det i katalogen ett medvetet beslut att visa bilder på flickor och pojkar som leker med samma leksaker. Man skulle kunna tro att den tanken inte skulle anses vara särskilt revolutionerande 2013. Då skulle man ha fel.

Jag behöver knappast beskriva de protester detta väcker bland den del av befolkningen som man kanske inte kan kalla den allra mest, eh, avspända delen. Att se pojkar som leker med rosa dammsugare och flickor som leker med plastdrakar har gjort denna grupp, minst sagt, nervösa. Och det kan man ju förstå. Det finns förstås en anledning att en stor grupp vuxna människor reagerar så på idén om att leksaker skulle kunna rikta sig till barn, alla barn, oavsett kön.

Den anledningen är att det är ett sådan uppenbar steg framåt för oss. Och med ”oss” menar jag mänskligheten. För när leksaksföretag erkänner att de manipulerat sin barnreklam efter vuxnas idé om kön, och bestämmer sig för att inte längre göra detta, blir det förstås svårt för könsrollsivrarna.

Och med ”det” menar jag ”livet i största allmänhet”.

2. A-märkning goes viral

Rättviseförmedlingens och Bio Rios initiativ nyligen att införa A-märkning för de filmer som lever upp till Bechdeltestet tog en tur runt Internet i dagarna. Bechdeltestet är ju som bekant ett väldigt enkelt test – huruvida en film lyckas ha med två namngivna kvinnliga karaktärer som 1, pratar med varandra 2, om något annat än män – som så oerhört många filmer har så förtvivlat svårt att klara.

Testet uppfanns av Alison Bechdel som ett enkelt sätt att avgöra om man som kvinna har lust att spendera pengar på en film som man vet inte har någon kvinnorepresentation att tala om. Eftersom det är så svårt för filmer att klara detta test så kommer svaret på den frågan uppenbarligen väldigt ofta bli ”ja.” Att ha en möjlighet att söka upp filmer som faktiskt klarar testet är en form av konsumentinformation som man har kunnat hitta på nätet sedan länge. Och som nu har alltså även flyttats ut i verkligheten.

Det svenska initiativet har i dagarna spridits snabbt runt Internet, till exempel av:

The Atlantic
Huffington Post
Vulture
The Guardian
Salon
Forbes

Och många fler. Till och med Alison Bechdel själv uppmärksammade initiativet på sin blogg.

Så man kan lugnt säga att Rättviseförmedlingen och Bio Rio lyckades med det de tänkt göra, d v s att skapa debatt kring hur patetisk den kvinnliga representationen på film är.

Eftersom uppmärksamhet runt den här frågan är så uppenbart nödvändigt – det är bara att sätta sig och räkna – är det precis som med leksakskatalogerna svårt för motståndarna att presentera motargument. Istället har protesterna legat på nivån att ”varna” för att filmer kommer bli tvungna att bli godkända av den ”feministiska ideologin” för att överhuvudtaget få spelas in i framtiden ohmygosh. Eller Tanja Bergqvist som – kanske inte helt genomtänkt – meddelade The Guardian den plötsligt nyinstitutionaliserade regeln att kritik mot film blott framföras får av de som tänkt göra all film själva i fortsättningen. Japp.

Bechdeltestet är inte och har aldrig varit en mätning av hur feministisk en film är. Testet är designat för att visa hur kvinnor på film systematiskt är underrepresenterade bland filmkaraktärer som är aktiva karaktärer och som aktivt för filmens handling framåt d v s pratar om något annat än männen i filmen. Testet är också utformat för att sortera bort de filmer som faller under den s.k Smurfette Principle, d v s filmer som har med en kvinnlig karaktär för att kunna säga att de har med en kvinnlig karaktär.

Och istället för att oroa sig för att stackars filmskapare kanske i framtiden måste fundera över sin kvinnorepresentation, skulle man kunna betänka på följande:

  • I  test utfört av DNs kulturredaktion misslyckades 20 av 30 svenska storfilmerna de senaste åren att inkludera två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om något annat än en man. En av de filmer som klarade sig gjorde det för att det fanns en enda, kort scen där två kvinnor pratar med varandra om shopping.
  • Av de 100 bästsäljande filmerna i USA 2012 var 28% av alla talroller kvinnor. 28 procent.
  • Av ca femtusen talroller i amerikanska barnfilmer 2006 till 2009 var 70% manliga karaktärer och 30% kvinnliga. Det är samma siffra som 1946.

Och nästa gång man är på bio kan man också roa sig med att fundera på hur svårt det skulle vara att undvika en scen där två namngivna män pratar med varandra om något annat än kvinnorna i filmen.

*Källor till statistiken finns här.

3. Ja betyder ja

Folkpartiets landsmöte tog i veckan beslutet om att rösta igenom ett införande av en samtyckesparagraf i lagen, efter att partiledningen ändrat ställning i frågan. ”Ett nej ska vara ett nej,” sa Jan Björklund i sitt tal, och ”Det innebär att ett nej från en flicka eller kvinna till sex ska räknas som ett nej.”

Så bra. Nu väntar vi bara på införandet av en faktisk samtyckeskultur, där samtycke inte betyder avsaknaden av ett nej, utan att man sagt ”ja”.

 

 

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se