Stäng
blog-header
april 18, 2015
Tanvir Mansur, bloggare

Går det att dra dåliga skämt utan en nationell plattform?

I veckan har det på Twitter diskuterats om det går att vara rolig och “PK” samtidigt.

Svaret är ja, oavsett vad många svenska komiker tror. Ämnet har tagits upp i ett par podcasts, och nu senast i satirpodden “Lilla Drevet” på Aftonbladet Kultur. För att hänga med i den här texten kan det vara bra att själv ha lyssnat på avsnittet.

I avsnittet pratar Nanna Johansson också om hur hon tycker att kritiken mot hennes deltagande i programmet är överdriven. Hon har fått klagomål från vänsterfeminister om att det verkar vara olämpligt att vara med i samma podcast som K. Svensson (tidigare känd som Kringlan Svensson). Han anses ha använt podcasten och sin Twitter-kanal för att bland annat sprida eller försvara rasism, sexism och transfobi.

Han gillar att provocera. Han gillar också höhöig tonårsgrabbshumor. Några minuter innan Nanna ska berätta för lyssnarna att hon inte tycker att kritiken är befogad berättar han om en krönika av Elin Cullhed i UNT som han hade läst. Den handlar om varför kvinnor förväntas ligga med äldre män. Då spekulerar han bland annat över skribentens egna psykiska tillstånd och anklagar henne för att hon vill ligga med sin egen pappa. Han upprepar det tills Nanna säger ifrån. Hon säger uppgivet: ”Nej, men Kringlaaan!!”.

Nanna Johansson pratar sedan om att hon får skit för att hon inte skulle vara renlärig antirasistisk feminist på grund av umgänget med K. Svensson. Hon reducerar sedan kritiken mot henne till ”Kan jag en gång i veckan sitta i samma rum som K. Svensson och prata in i en mikrofon utan att jag måste spotta på honom?” Hon menar att ”vänstermänniskorna” som kritiserar henne inte tycker att hon ska röra sig i rum där det finns folk som ”tycker annorlunda” eller har en ”avvikande åsikt”. Det är vanligt att man reducerar rasism och sexism till ”bara en åsikt”. Eller som när SD-sympatisörer använder sig av den här typen av försvar mot kritik anser de sig själva bara vara ”meningsmotståndare”.

Det är bara det att K. Svenssons agerande verkar få deras lyssnare och även hans medpratare att känna obehag. Han verkar ha hånat och sårat människor, och frågan är om han verkligen tycker att det är något bra? Och nu är det dags för en triggervarning för beskrivning av misshandel och våldtäkter.

I avsnittet raljerar han om Katrin Perssons debattartikel på Nyheter24 där hon beskriver vad kvinnor kan uppleva på Emmabodafestivalen när det gäller sexuella trakasserier och våldtäkter. Han betvivlar att hennes exempel är riktiga, frågar sig om det verkligen sker under en vanlig festivaldag och upprepar de våldsamma skildringarna ett antal gånger. ”Men, Kringlan!”, säger Nanna Johansson. ”Det här är egentligen inte kul, men jag har faktiskt varit på festival med tjejjourer och det är jättemycket skit.”. Efter ett par minuter av hans ifrågasättande av en skribents skildring av misshandel och våldtäkter verkar både Ola Söderholm och Nanna Johansson vara helt oförstående till K. Svenssons spaning. Han sitter alltså och skämtar om att kvinnor inte kan bli misshandlade till den grad att möbler kan gå sönder. Skribenten hade beskrivit att en grop slogs in i ett bord vid misshandeln och han börjar fråga sig vilket material det bordet kan bestå av. Nanna Johansson protesterar ett par gånger och säger ”Är det jätteviktigt för dig vad det är för bord?”.

Är det här bara åsikter? K. Svensson använder bara Nordens största tidnings podcastplattform för att provprata om att han inte är säker på om tjejer kan utsättas för den här typen av sexuellt våld. Är det då den här sortens satir som är den “icke-pk-humorn” komikerna verkligen längtar efter? Det var den värsta sortens grabbhumor vi kunde höra i avsnittet.

Efter ett par pinsamma tystnader, frågar Ola Söderholm: “Okej, så vad är ditt problem?”. Och efter att ha sagt ”Neej!” ett par gånger halvskämtar sedan Nanna Johansson om att hon kanske borde ha tagit till sig kritiken om att inte delta i samma podcast som K. Svensson.

Det får en att undra: Har de inget slags redaktörskap för podden? Var det ingen som tänkte ”den här delen av avsnittet tillförde faktiskt ingenting, utan var tvärtom rätt jobbig och pinsam”? Vad var det roliga? Om det här inte är första gången en sådan här sak sker, vore det kanske inte bättre att K. Svensson lämnar podcasten än Nanna Johansson?

Är det så att Nanna Johansson är en dålig feminist för att hon deltar i ett avsnitt där K. Svensson driver med skildringar av våldtäkter i samma avsnitt som hon pratar om att hon fått kritik för att vara en dålig feminist? Kan det bli mer meta?

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se