Stäng
blog-header
januari 30, 2014
Gustav Almestad, bloggare
Foto: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT

För samtyckeskultur utan uppsåt

Det kan verka opportunistiskt att just nu lite svävande tala om en översyn av våldtäktslagen, strax efter massiva folkliga protester mot friande domar och samtidigt i upptakt inför ett kommande val, men att Beatrice Ask nu gått med på att tillsätta en kommité som granskar sexualbrottslagen är ändå välkommet. Framför allt för att förutsättningen är bredare än bara frågan om samtyckeslag.

Kritiken från exempelvis miljöpartiets Åsa Romson om att mer utredande bara förhalar frågan och att den senaste sexualbrottsutredningen är underlag nog, det är möjligen sant vad gäller samtyckesreglering. Men snarare än samtycke är det ju bedömningen att uppsåt har saknats som varit bärande i båda de två senaste uppmärksammade fallen av friande våldtäktsdomar. Den aspekten är alltså viktigare för att nå fällande domar och borde få betydligt mer uppmärksamhet.

Att göra uppsåtets ställning i sexualbrott svagare är inte heller bara en fråga om att få döma fler, det är också en viktig del i den normerande effekten som samtyckeslag förväntas ha. Det är en bidragande faktor till våldtäktskulturen att juridiken släpper gärningsmän baserat på vad som försigår i deras huvuden, definierar själva brottet av det och på ett sätt ogiltigförklarar den sexuella kränkningen. Mäns Alfons Åberg-försvar att spela dum kan bara fungera om det används i en våldtäktskultur. En fungerande samtyckeslag måste också göra upp med uppsåtet, annars blir den kanske bara ännu ett sätt att ifrågasätta offrens handlingar.

Samtycke har i takt med protesterna blivit ett slagord, men som alltså egentligen bär med sig mer. Här finns också frustrationen över att gärningsmän så lätt kan spela dumma, eller vara det utan konsekvenser, även där samtycke tydligt saknats. Samtycke!, det är ett rop på samtyckeskultur och inte bara på en extra paragraf. När tusentals samlas behöver vi något alla kan enas kring och förstå, men själva juridiken är krånglig för de flesta och därför måste lagstiftare också vara lyhörda för hela bredden av protester även om den kan tyckas ropa efter en enda sak. Det är precis vad en utredning har i uppdrag och därför behövs den.

Vägen från våldtäktskultur till samtyckeskultur är tyvärr med största sannolikhet mycket längre än till nästa lagförslag hur vi än gör.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se