Stäng
blog-header
juni 13, 2017
Tanvir Mansur, bloggare
Foto: Pontus Lundahl/TT

Feministisk utrikespolitik kräver en progressiv dagordning

Sveriges utrikespolitik brukar kallas “feministisk”. Eller åtminstone brukar regeringen säga det själva. Då krävs det också att regeringen visar det när de får statsbesök från andra länder.

På torsdag och fredag (15-16 juni) kommer Bangladeshs premiärminister, Sheikh Hasina. Inga svenska medier har skrivit ett ord om det här. Men enligt Dhaka Tribune tar hon med sig en delegation på 47 personer till Stockholm.

Här ska hon träffa statsminister Stefan Löfven (S), bistånds- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och migrationsminister Morgan Johansson (S). På agendan står framför allt ett samarbetsavtal gällande handel.

Men var är frågorna om mänskliga rättigheter? Och hur kan inga journalister ha tagit upp det här?

Här är ett förslag på dagordning som ministrarna kan använda på torsdag. Även medierna får gärna låna samma frågor till Sheikh Hasina och hennes regering:

1. Mötets öppnande

2. Vad gör regeringen i Bangladesh för att motverka förföljelse och attacker mot HBTQ-personer?

Efter tips från grannar, blev 28 homosexuella män häktade av militärpolisen RAB. Det hände den 19 maj i en föreningslokal i utkanten av huvudstaden Dhaka. De var i 20-årsåldern och hängdes ut i media som gay, med både bild och namn. Sedan lämnades sedan över till rättsväsendet. Ett år tidigare, i april 2016, blev två homosexuella män brutalt mördade av fundamentalister med machetes. Xulhaz Mannan var grundare och redaktör för Bangladeshs enda tidning för hbtq-personer. Hans vän Mahbub Rabbi Tonoy var med honom i lägenheten och blev också ihjälhuggen.
Enligt hbtq-aktivister hänger statens förföljelse ihop med extremisternas mord. Vad gör Sheikh Hasina för att motverka det här och varför har hon varit så tyst om gripandet av de 28 hbtq-personerna?

2. Vad gör Sheikh Hasina för att skydda sekulära bloggare och journalister?

Flera journalister och sekulära bloggare har mördats av terrorister i Bangladesh de senaste fyra åren. Bland andra Ananta Bijoy Das som bjöds in av Svenska PEN för att prata om hoten mot bloggare i landet. Han blev nekad visum till Sverige av svenska ambassaden. Nio dagar efter att han skulle ha föreläst i Stockholm höggs han ihjäl av fyra maskerade män. En annan dödshotad bloggare, Mishu Dhar, flydde till Sverige. Nu håller han på att bli utvisad tillbaka till Bangladesh.

3. Varför använder sig Bangladesh av en elitpolis som kidnappar, torterar och mördar människor?

Sveriges Radios Ekot avslöjade i april en dold inspelning från Bangladeshs elitpolis Rapid Action Battalion. De är en blandning av militär och polis. Inspelningen visar hur en högt uppsatt officer beskriver deras människorättsbrott.
– Det är otroligt chockerande material. Det är väldigt skrämmande att se hur en människa så kallt kan beskriva så här fruktansvärda människobrott. Hur detaljerat han beskriver mord och försvinnanden och andra typer av människorättsbrott begås, sade Olof Blomqvist på Amnesty International till Ekot.

4. Varför bygger Bangladesh ett kolkraftverk mitt i en mangrove-skog?

Sundarban-djungeln i västra Bangladesh är världens största mangrove-skog och ett av de sista tigerreservaten. Där byggs nu det kritiserade kolkraftverket Rampal. Det kommer påverka tiotusentals människors hälsa, hota det unika djurlivet och växtmiljön längs floderna. Greenpeace beräknar att Rampal kommer orsaka 6 000 tidiga dödsfall och 24 000 undernärda barn under kraftverkets 40-åriga livstid.

Eller ställ frågan som Al Gore gjorde:

Men kanske utan att låta Hasina hitta på fakta kring bygget.

5. Varför gör inte Bangladesh något för att ge stöd till rohingya-flyktingar från Burma?

Runt 300 000 människor från den muslimska minoriteten rohingya har flytt från Burma/Myanmar till Bangladesh. Där bor de i undermåligt byggda flyktingläger. Väldigt många av de här människorna drabbades också av den senaste cyklonen Mora som förstörde flera byar. Vilket ansvar tar Bangladeshs regering för dessa flyktingar? Motsvarande fråga bör också ställas till Aung San Suu Kyi, Burmas ledare som är i Stockholm just nu.

6. Mötets avslutande

Det finns starka kopplingar mellan det som händer i Bangladesh och i Sverige. Inte bara när det gäller textilindustrin och landets export. Nu är det upp till bevis för Sverige. En feministisk utrikespolitik kräver en progressiv dagordning.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler