Stäng
blog-header
3 dagar sedan
Gustav Almestad, bloggare
Tomas Tobé (M). Foto: Claudio Bresciani/TT

Etnicitetsfixeringen är trams – vi måste ta tillbaka samtalet

Det är kanske inte överraskande att Moderaterna smygstartar valåret 2018 genom att skruva upp populismen till närmast rasbiologiska nivåer, med utspelet om att registrera “etnicitet” på förövare av sexualbrott. Tillsammans med hårdare straff, förstås. Vad som verkligen slungar en in i politisk depression är inte det enskilda förslaget utan att föreställningen att sexualbrott är ett “integrationsproblem” nu är så etablerad att motargumenten börjat utgå ifrån samma problemformulering.

Ett talande exempel var dagens debatt i P1 Morgon mellan Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé och miljöpartiets dito Mats Pertoft:

Tomas Tobé menar att den kunskapen kan göra det förebyggande arbetet mer effektivt?
– När det gäller det förebyggande arbetet har vi i den blocköverskridande migrationsöverenskommelsen delar som handlar om just samhällsinsatser, utbildning och om vilka regler som gäller i Sverige. Att sedan definiera de olika sexualbrottslingarna utifrån etnicitet är helt enkelt ett felsteg.

(Mats Pertoft, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet, i P1 Morgon 14/11 2017)

Trots den avslutande kommentaren om att definiera utifrån etnicitet är ett felsteg har Pertoft här i sina motargument om förebyggande arbete endast pratat om arbete riktat mot just migranter, och därigenom tyst accepterat att sexualbrott ska behandlas som ett integrationsproblem, även om han är emot just högre straff eller etnicitetsregister som lösning på detta.

Det är säkert inte Pertofts intention, men han har låtit sig luras, dras med, och klarar eller orkar helt enkelt inte av att bemöta populismen. Han är inte ensam. Det här syns också i samhällsdebatten i stort.

Det som händer just nu är att det främlingsfientliga tankesättet redan börjat bilda hegemoni. Till och med efter den senaste tidens intensiva veckor av #metoo-kampanjer, med tillhörande granskningar av sexuella trakasserier och övergrepp i den dundervita medie- och kulturvärlden, så är det fortfarande legenden om nyårsnatten i Köln som spökar i bakhuvudet när ofredande och trakasserier kommer på tal. Moderaterna slår mynt av denna normaliserade rasism, och snor ogenerat Sverigedemokraternas politik och uttryckssätt, samtidigt som de låtsas att SD ändå är lite för vulgära för att få leka med den egna städade gammhögern vid eventuell regeringsbildning.

Tanken på hur den förväntat starka valfrågan ”brott och straff” kommer te sig är oroande, när även regeringspartierna redan visat sig ha nära till att misstänkliggöra migranter i andra sammanhang. Vänstern och alla i detta avseende rimliga liberaler och sossar måste nu jobba hårt för att gå i täten för att återta problemformuleringen från moderater, sverigedemokrater och allmänna hatmånglare. Varje debatt och varje samtal måste återtas.

Vi vet ju att hårdare straff inte funkar och att etnicitetsfixering är trams – men den debatten ska vi inte ens behöva ta. Det går inte att övertala populister på deras hemmaplan. Fortsätt bara peka på problemet som det ser ut:

Att ingen döms.

Att förundersökningarna inte går vidare till åtal.

Att polisen nedprioriterar sexbrott, eller rentav ignorerar dem.

Eller för den delen att anmälningar inte ens kommer in för att förövare har för stor makt över sina offer, utövar hot och påtryckningar, och gömmer sig bakom kamrater.

Fortsätt prata om förebyggande arbete, men det är inte värt mycket om det bara riktas till migranter och därigenom i sig självt misstänkliggör samma grupp. Förebyggande arbete mot våldtäktskultur och för attitydförändringar krävs i alla led i samhället. Vad är etnicitet att tala om när vi har ett mansproblem här sen gammalt?

Framför allt visar alla vittnesmål vi tagit del av i samband med #metoo att samhället omkring oss inte tar nog ansvar för miljöer där vissa människor har stor makt över andra.

Förövare kommer undan med övergrepp för att de utnyttjar situationen där det råder otrygga anställningar, där de har hög social status, eller gömmer sig bakom familjeband och professionella nätverk. Vad gör hårdare straff för att hindra dem? Vi skapar i stället mer tystnadskultur om vi fastnar i att bara främlingar kan vara förövare, men inte din sköna kompis på jobbet som bara blir lite för full ibland.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson, Nikita Feiz, Tanvir Mansur och Julia Cagan för Genusfolket.

  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Julia Cagan
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler