Stäng
blog-header
juni 7, 2014
Hanna Gustafsson, bloggare
Foto: Gero Breloer/AP/Scanpix

Feministiska begrepp #3: Tredje kön

Det här är del 3 i serien om post-backlash feminism där jag försöker sammanfatta de begrepp jag får flest frågor om från den nya vågen feminister. De andra delarna är:

#1 God Ton

#2 Våldtäktskultur

Nästa ut är begreppet Tredje Kön.

Ibland hör man folk som någon sorts skrämselpropaganda säga att feminister vill ha ett ”könlöst samhälle”. Alternativt att vi vill ”radera skillnaderna mellan män och kvinnor.” I samband med det brukar man inte sällan få veta att naturen minsann skapat oss som antingen MÄN eller KVINNOR och därför ska inte politiker eller feminister komma och försöka ändra naturen genom lagstiftning. Samma personer brukar också för övrigt tycka att debatten om pronomenet ”hen” kan klassificeras som en ”pseudo-debatt”.

I själva verket tillhör hen-debatten och debatten om att införa mer än två kön frontlinjen i det krig som just nu pågår om vilket typ av samhälle vi vill ha. Vill vi ha ett samhälle som accepterar och inkluderar alla människors könsidentitet eller vill vi inte ha det? Ungefär så långt ifrån pseudodebatt som man kommer, alltså.

Det ingår i den övergripande feministiska debatten om det som träffsäkert men lite krångligt kallas ”det binära två könssystemet.” Och som lite mer slarvigt kallas debatten om ett ”tredje kön.”

Det binära tvåkönssystemet (gender binary) kan – väldigt schematisk men det här är ett blogginlägg, ingen avhandling – beskrivas så här:

  • Mänskligt kön existerar som två kategorier, och enbart två kategorier
  • Dessa är, när det gäller såväl yttre som inre egenskaper, varandras motpoler
  • Tilldelat kön vid födseln förutsätts vara av antingen den ena eller den andra kategorin och förutsetts också vara samma som könsidentitet (dvs en persons faktiska kön)

Med de två binära könskategorier följer även ett antal förväntningar baserat på tilldelat kön, utseende. könsuttryck, könsidentitet, sexualitet, könsdelarnas utseende, och inre egenskaper. Hela det binära tvåkönssystemet är baserat på att människor kategoriseras som antingen/eller utan någon överlappning och där ingen kan ha egenskaper från båda kategorierna..

gendermyth

Ingen av oss passar in i denna mytbild över mänskligt kön. På så vis skapar det binära tvåkönssystemet en förtryckande norm som vi alla förväntas leva upp till och vars konsekvens hindrar oss från att leva ut vår personlighet till fullo. Men det finns en stor andel människor som överhuvudtaget inte passar in i ett av de två binära könskategorierna.

De som inte passar in i denna mall kallas inte sällan för avvikande av samhället. Det som i själva verket är onaturligt är hela iden att mänsklighetens kön, könsuttryck, könsidentitet och sexualitet kan pressas in i två kategorier när det uppenbarligen inte stämmer med verkligheten.

Låt oss titta lite på hur verkligheten faktiskt ser ut.

Jag tillhör dem som tror att människor själv kan bedöma vilket kön de tillhör, vilken sexualitet de har och vilket pronomen som stämmer på dem. Om en person säger att det kön den tilldelats vid födseln inte är det biologiska kön hen faktiskt tillhör, så är det naturligtvis så. Om en person talar om att hens pronomen är ”hen” eftersom varken hon eller han stämmer, ja, då är det så. Det är det minsta man kan begära av mänsklig anständighet, att inse att människor vet vilket kön de själva har och inte sitta och ifrågasätta detta.

Tyvärr kan man inte förvänta sig ens denna minsta form av mänsklig anständighet. Så djupt inrotad är myten om det binära tvåkönssystemet i vår kultur.

Ett annat vanligt påstående man hör i debatten om tredje kön är att ”naturen har skapat två kön!” Undermeningen är att feminister vill lagstifta bort något som naturen skapat. Nu är det dock så att naturen uppenbarligen INTE skapat två kön. Det är alltså lagstiftningen vi har idag som är inte följer naturen. Ironiskt nog brukar just de som gärna drar upp naturen i denna debatt inte vara lika intresserade av att lagstiftningen ska följa naturen när det visar sig vad det faktiskt innebär.

Vi börjar alla som intersex, det vill säga med könsdelar som inte är varken det vi kallar manliga eller det vi kallar kvinnliga. När dessa sedan utvecklas varierar de i utseende och form mellan individer. Det gör även mycket annat, men vi lägger stor vikt vid just könsdelarna eftersom alla avvikelser från dessa utmanar det binära tvåkönssystemet vi byggt vår syn på kön på.

Att det finns stora variationer mellan utseende på människors könsdelar är ett faktum, och i vissa fall är variationerna så stora att de kallas intersex. Var gränsen till intersex går sätts av människor. Naturen bestämmer inte var kategorin “man” slutar och kategorin ”intersex” börjar, eller var kategorin ”intersex” slutar och kategorin ”kvinna” börjar, som Intersex Society for North America, ISNA, skriver på sin hemsida. Det är vi, vår kultur, som bestämmer.

Exakt hur vanligt intersex är, är svårt att avgöra. Först måste man definiera exakt vad man menar med intersex. ISNA räknar hur ofta en medicinsk expert måste kallas in för att bedöma vid födseln, och antalet blir då 1 per 1500 födslar. Men många fler än så är intersex. Det finns intersextillstånd som inte syns och sådana som inte märks förrän senare i livet. Med andra ord är intersex ett relativt vanligt fenomen i naturen. Bara i en stad som till exempel London räknar man med att 100 000 människor är intersex.

Därtill ska man lägga att det finns mängder av variationer på utseende, uttryck och inte minst inre egenskaper, inom och mellan det som räknas som Manligt och Kvinnligt, utan att dessa variationer kategoriseras som intersex. Många fler har en könsidentitet som inte passar in i det binära tvåkönssystemet än enbart de som är intersex.

Annorlunda uttryckt: Naturen gillar variation. Vårt samhälle gör det inte.

För några månader sedan införde Tyskland som första land i Europa en tredje könskategori. Andra länder som infört ett tredje kön är Indien, Nepal, Pakistan, Nya Zeeland och Sydafrika och Australien.

I Tyskland innebär den nya lagstiftningen att föräldrar till barn där man inte kan avgöra könet inte ska tvingas att ändå välja utan i fortsättningen kan välja ett tredje ”okategoriserat” kön. Personerna som får detta tredje kön kan sedan välja att fortsätta vara det, eller kan byta till man eller kvinna senare i livet. Med tanke på personer som tvingats gå igenom operationer som barn för att deras könsorgan ska passa in i ett av två kön, eller som av läkare tilldelats ett kön de sen inte kan identifiera sig med, är det här ett steg framåt.

Men att införa ett tredje kön är inte alls oproblematiskt. Snarare tvärtom. Det riskerar att skapa ytterligare andrafiering om det görs på fel sätt. Om enbart intersexpersoner ges möjligheten att välja denna könskategori missar man också att många fler har en annan könsidentitet än antingen ”man” eller ”kvinna.”. Och det speglar fortfarande inte människors könsidentitet att införa ett system som man konstruerat ungefär som ”kvinna”, ”man” och ”annat.”

När Australien införde en tredje könskategori förra året motsatte sig organisation Intersex International Australia sättet det gjordes på och stödjer istället att inte behöva ange sitt kön överhuvudtaget, precis som man inte behöver ange sin sexualitet. De skriver: ”Vi motsätter oss en tredje könskategori där anatomiska könsskillnader bestämmer behörigheten och där bara intersex personer är kvalificerade.”

Dock kan tredje kön ses som ett steg på väg. Det öppnar upp det strikta tvåkönssystemet och lär oss se bortom denna djupt inrotade myt. Ska vi införa en tredje könskategori i Sverige – något tyvärr bara Vänstern, Miljöpartiet och Fi idag stödjer – ska man se införandet inte som en lösning på problemet med det binära tvåkönssystemet vi lever under, utan som ett litet, litet steg framåt för att mer korrekt kategorisera människor och människors könsidentitet än det system vi har idag.

Så, stämmer då påståendet att feminister vill ”utplåna könen”? Tja, om man med det menar att fler kön ska räknas som just kön (vilket ju är märkligt att benämna som ”könslöst” men vem vet hur antifeministers logik fungerar) och att man inte ska kategoriseras, bedömas eller behandlas baserat på vilket av två kön i ett felaktigt binärt könssystemen man tilldelats, så ja. Då vill vi absolut ”utplåna könen/skapa ett könlöst samhälle/radera ut skillnaderna mellan män och kvinnor”. Jajamensan!

Nästa inlägg: Förtrycksamverkan

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se