Stäng
blog-header
juli 30, 2013
Kawa Zolfagary, bloggare

De fem bästa argumenten mot att bry sig

Har du inget viktigare för dig? Det är en fråga som de flesta antirasister och feminister fått höra. I dagarna har en debatt kring vilka ämnen man får skämta om rasat. En debatt som återkommer med jämna mellanrum när någon gjort ett skämt som tenderar att vara osmakligt, sparka nedåt eller vara på en minoritets bekostnad. Det är ingen ny debatt och det är inte heller reaktionerna som kommer med den.

Personer som ifrågasätter sexistiska och rasistiska skämt får ofta höra att de saknar humor, att de är ”skitnödiga” som inte kan ta lite skoj eller att de helt enkelt borde ha viktigare saker för sig. Vissa som säger sig stå på samma sida som en själv brukar till och med hävda att man gör rasister och kvinnohatare en tjänst ifall man kritiserar något som andra inte själva tycker är rasistiskt eller sexistiskt. Det är också vanligt med gnäll om att bli censurerad och att inte få säga vad man vill i det här jävla landet. Låt oss ta en titt på de fem mest vanliga argumenten mot att bry sig om saker.

 

1. Har du inget viktigare för dig?

Denna klassiker hörs ofta när man kritiserar det som inte riktigt når folkmordsnivå. Kvinnor som klagar på att killar i tid och otid kommenterar deras kroppar får höra det. Utlandsfödda som tröttnat på att konstant få frågan om var de kommer ifrån får höra det också. Tur då att det finns Vita Män™ som kan påminna en om att man bara har rätt att klaga ifall man är mitt uppe i en etnisk rensning eller svälter värre än Barnen I Afrika. Självklart finns det alltid de som har det värre, på samma sätt som det finns de som har det bättre. Men att man lyfter en fråga betyder inte att man struntar i alla andra. Sen kan man ju alltid undra över vad alla Vita Män™ gjort för världsfreden. Förutom att gnälla när någon tar upp ett problem som inte drabbar dem.

2. Har du ingen humor?

Om jag fick en krona för varje gång jag hört denna fråga så skulle jag ha råd med den ångestdämpande medicinen jag så desperat behöver efter att ha tvingats bemöta alla som ställer den frågan. Har du ingen humor-försvaret dyker ofta upp när man kritiserar ett rasistiskt eller sexistiskt skämt. Humor är, som vi alla vet, totalt heligt och får absolut inte kritiseras. Ingenting som är på skoj kan tas på allvar. Ett skämt om judar som styr världen? Kör hårt. Alla muslimer är terrorister? Haha, du är ett geni! Skjut alla bögar? Varför inte! Tron att humor existerar utanför någon samhällelig kontext är absurd, det är en konstform precis som alla andra. Spelar ingen roll om du sprider sexism, rasism och homofobi på en ståuppscen eller på operan, alla har rätt att kritisera dig för det. För övrigt, hur kommer det sig att de som använder ”har du ingen humor”-försvaret nästan alltid är totalt humorlösa?

3. Det är censur, ni försöker tysta mig!

Man tycker att det här argumentet borde falla på sin egen orimlighet. Men låt oss gå igenom det ordentligt så att till och med den mest inbitna kommentarsfältherren förstår. Det är inte censur när någon säger emot dig. Du blir inte tystad när någon kritiserar något du sagt. För, här kommer den svåra biten, precis som du har rätt att slänga ur dig svinkorkade uttalanden om att det borde finnas en internationell mansdag eller att feminismen har gått för långt så har jag lika mycket rätt att säga emot. Sist vi kollade så stod det inte såhär i grundlagen:

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor utan att nån jävel säger emot

4. Det här kommer bara göra fler till rasister/kvinnohatare

Jag blev arg bara av att skriva ut det där. Av alla dumma saker man får höra så tar nog den här priset. Det här är något jag har fått höra hela mitt liv, oavsett vad jag kritiserat. Fram tills nu har jag trott att rasism och kvinnohat kommit till i en kombination av historia, skadliga samhällsstrukturer och okunskap. Men sanningen är att en ny rasistisk kvinnohatare föds varje gång man ber någon sluta använda n-ordet eller vissla efter tjejer på gatan. Någonstans är det ändå logiskt, för om vi alla bara tillåter rasism och sexism att frodas hur som helst så slutar ju det till slut med att vi alla är rasister och sexister. Då är det ju inget problem längre. Shit, nu blev jag faktiskt övertygad! Vilken tur att jag glömt ladda den här pistolen som jag desperat klickat mot mitt huvud.

5. Jag är inte ______/Jag har faktiskt en vän som är ______

Den här är vanligare när någon kritiseras för att ha gjort något rasistiskt, men då och då dyker den också upp i sexistiska sammanhang. För vissa personer anses det räcka med att känna en person som är utlandsfödd eller mörkhyad för att automagiskt bli vaccinerad mot rasism själv. Du kanske har en kompis som är svart, eller en syster som arbetar i en förort. Vem vet, du kanske har lite vallonblod i dig. Oavsett vilket så innebär det att du aldrig någonsin kan göra ett rasistiskt uttalande. Särskilt Sverigedemokrater är förtjusta i detta argument, de framhåller gärna att de har flera medlemmar i partiet med utländsk bakgrund. För vem har någonsin hört talas om en utlandsfödd person som ogillar muslimer? När det argumentet används vid anklagelser om sexism så blir det ännu mer ett bevis för personens kvinnosyn. Alla som hört ”Jag är inte sexist, jag älskar kvinnor!” räcker upp handen de vill leverera en örfil med.

Där har ni de fem bästa argumenten mot att bry sig! 

Så nu kan vi alla lägga ner.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

Sök på Politism.se