Stäng
blog-header
februari 10, 2015
Hanna Gustafsson, bloggare

Fördomar och kön – blir nästa generation friare än vår?

Många av oss har ju hört talas om den kända studien som genomfördes 2012 där ett antal professorer inom biologi, kemi och fysik på olika universitet fick utvärdera en ansökan från en (fiktiv) student. Några professorer fick utvärdera en ansökan som var undertecknad med Jennifer, och några med John. Ansökningarna var, förstås, exakt samma i alla utvärderingarna. Enda skillnaden var att hälften av professorerna fick ansökan med en fiktiv kvinnlig författare och hälften med en fiktiv manlig.

Ändå lyckades ”John” få högre poäng än ”Jennifer,” samt fler professorer som var villiga att anställa honom som assistent än Jennifer. De värderade också Jennifers möjliga ingångslön till $26,508 och Johns till $30,328.

Det spelade ingen roll om professorerna var män eller kvinnor. Det spelade heller ingen roll vilket av de tre fälten de arbetade inom. Även de professorer som arbetade inom biologi – där kvinnor är i majoritet av studenterna – gav John högre poäng och bättre lön än Jennifer.

Därför att problemet inte är på universiteten. Problemet är att fördomar om kön genomsyrar vårt samhälle och våra sinnen.

För att citera John Oliver när han tog upp undersökningen i ett avsnitt av Last Week Tonight: ”It seems like we either address the root of this problem and fight entrenched sexism in our society…or women simply change their names to ‘John.’

Just STEM (samlingsnamn för fälten Science Technology Engineering Mathematics) debatteras ofta för sin mansdominans, och orsakerna att det är färre kvinnor som gör karriär inom dem kopplas ofta till förväntningar från vuxenvärlden och vår omedvetna socialisering från omvärlden ända in i leksakslådan.

De som däremot vill argumentera för att en sned könsfördelning inom STEM – eller något område – inte är ett problem hänvisar gärna till normalfördelningskurvan och menar att fler pojkar helt enkelt är biologiskt bättre på, säg, matte, något som för övrigt på ett enkelt och överskådligt – för att inte nämna hysteriskt roligt – sätt dementeras i denna presentation:

1   23

På samma sätt som i studien med ansökningarna har nyligen en ny stor studie som belyser könsstereotypers inverkan på STEM presenterats. Forskare följde en grupp studenter från sexan till studenten. Studenterna gavs bland annat två prov, ett som rättades av lärare som inte kände dem och inte fick veta deras namn, och ett av lärare som kände dem och visste namnet på eleven de rättade. När det gäller matte fick flickorna bättre resultat än pojkarna på proven som rättades anonymt, medan pojkarna fick bättre betyg på proven som rättades av lärare som visste vilka de var. Samma fenomen uppstod dock inte när det gällde prov i andra ämnen, som till exempel språk.

Forskarna drar slutsatsen att i just matte överskattade lärarna pojkarnas förmågor och underskattade flickornas. De drar också slutsatsen att detta har en långvarig effekt på studenters inställning till dessa ämnen.

I januari i år genomförde Fusion.net sin stora undersökning Massive Millennial Poll där de ställt frågor om politisk uppfattning till ett stort antal amerikaner 18-34 år från vad som kallas Generation Y (också kallade ”the millennials”) det vill säga generationen efter Generation X (också kallad Generation MVT) och före Generation Z (också kallad iGen, @Generationen eller, min favorit, Post-Gen).

Ett område man ställde frågor på var attityder till kön, och resultatet visar glädjande nog att hälften av milleniumgenerationen anser att människor inte kan delas in i två könskategorier utan att kön snarare existerar på ett spektrum.

fusion

Detta spektrum är alltså i stället för den gamla indelningen av mänskligheten i ett binärt tvåkönssystem med de två strikta kategorierna ”man” och ”kvinna”. Dessa två kategorier kommer med en hel uppsättning av förväntningar på yttre och inre egenskaper – klassificerat som antingen ”maskulina” eller ”feminina” – och som är konstruerade som varandras motpoler (tänk uttrycket ”motsatt kön”).

Och där alla som i något enda avseende inte passar in i denna binära indelning (vilket i princip är varenda en av oss) antingen/eller indelning ses som ”avvikande”.

Som de flesta stereotyper finns det ingen av oss som stämmer in till 100% på mallen för ”man” respektive ”kvinna.” Vi faller alla lite olika på spektrumet och vi har alla egenskaper från båda kategorierna. De binära könsstereotyperna är just stereotyper, klichéer, Stepford-versioner av hur människor faktiskt är, så som naturen faktiskt skapat oss. Naturen älskar variation. Vår kulturellt betingade syn på kön gör det inte.

Vad har nu detta med en undersökning som visar att vuxnas förväntningar på barn påverkar deras till synes ”objektiva” matteresultat och deras framtida val, att göra?

Därför att unga människor som förflyttar sig bort från idén om det binära tvåkönssystemet är både glädjande och samtidigt svaret på hur nästa generationer ska befria sig från fördomar om deras kapacitet. Därför att om vi slutar dela in människor enligt traditionella förväntningar så kanske vi en dag slutar begränsa barns utveckling och såna som jag slutar skriva artiklar som denna.

Generation Z, jag är rädd att det är upp till er.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se