Stäng
blog-header
maj 9, 2015
Hanna Gustafsson, bloggare
JESSICA GOW / TT Foto: JESSICA GOW / TT

Ännu en fällande dom för hämndporr

Kalmar tingsrätt har i veckan dömt en 15-årig pojke till skadestånd på 32 000 kr och ungdomstjänst för att ha spridit en film där han har sex med en jämngammal flicka. Tingsrätten lutade sig mot den dom i Högsta Domstolen som kom i mars där spridande av sexfilmer och bilder utan samtycke togs upp.

HD tog då upp ett fall där Göta Hovrätt kraftigt sänkt tingsrättens utdömda skadestånd för en pojke som lagt upp en sexfilm med sin 17-åriga flickvän på olika porrsidor utan hennes samtycke, något som – lite slarvigt – brukar kallas för ”hämndporr”. Göta Hovrätt sänkte skadeståndet till flickan med motiveringen att det ”blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor.

Hovrättens märkliga bedömning att ju fler som frivilligt delar med sig av sina sexfilmer, ju mindre brottsligt är det när det sker ofrivilligt, blev uppmärksammat i media, bland annat av oss på Politism. Att frivilliga sexuella handlingar jämförs med ofrivilliga sexuella handlingar som om de bara är olika ”versioner” av samma sak, är en tydlig uppvisning i vår kulturs problematiska syn på sexbrott och sexbrottsoffer.

Högsta Domstolen tog upp fallet och avvisade då hovrättens resonemang och höjde skadeståndet rejält. HD:s dom, även om glädjande, visade pedagogiskt två problem med synen på brotten hämndporr – ett juridiskt och ett kulturellt.

Juridiskt hamnar brottet att utan samtycke sprida sexuella filmer och bilder under olika åtal. I Högsta Domstolen behandlades det som förtal och HD skrev i domen att ”kränkningsersättningen avser att ge kompensation för känslor som den kränkande handlingen har framkallat hos den skadelidande, såsom rädsla, förnedring, skam eller liknande”. I andra fall kan det pressas in under upphovsrättsbrott eller ofredande, beroende på omständigheter. Offret vet alltså inte hur brottet hen utsatts för kommer bedömas från fall till fall, och straffet blir ofta lågt jämfört med brottets natur.

Även om det naturligtvis är glädjande att Kalmar tingsrätt i veckan dömde pojkvännen som spridit bilder utan samtycke till högt skadestånd baserat på Högsta Domstolens resonemang, så fångar lagen idag fortfarande in den sexuella kränkning som hämndporr är. ”

För, som vi på Genusfolket skrivit i över två år nu, hämndporr är ett sexuellt övergrepp. Och ska behandlas som ett sådant.

Så här beskrev juridikprofessor Mårten Schultz dagens lagstiftning när jag pratade med honom om bristerna runt hämndporrsdomar:

”Det är trubbigt att trycka in hämndporr under regler i lagen där det egentligen inte passar in, som förtal. Det är därför det behövs en riktig regel för hämndporr i lagstiftningen. Offret försvinner i bedömningen av brottets grovhet. På grund av att det är förtalsbrott bedöms kränkningens allvar utifrån hur den påverkat omgivningens syn på offret. Det är också osäkert om de grövsta formerna av hämndporr ens är brottsligt som hämndporr behandlas nu.”

Kulturellt innebär Högsta Domstolens motivering av brottet att sprida sexuella bilder och filmer utan samtycke att synen på skambeläggning av offret upprätthålls. Man resonerar om hur stor kränkningen av handlingen är utifrån hur rädd, skamsen eller förnedrad offret känt sig och hur stor skada hens ”anseende” kan bedömas ha tagit. Men det är inte offret som ska vara skamsen för att frivilligt ha tagit bilder som inte är olagliga och inte skadar någon. Vi måste helt enkelt – som kultur – börja lägga skammen för att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp där den hör hemma. På förövaren.

Hämndporr är, trots sitt namn, inte ”porr”. Drivkraften bakom hämndporr är inte sex, utan (offrets) skam och (betraktarens) makt. Om vi kan förändra samhällets skambeläggande och skuldbeläggande av offren för hämndporr kan vi även tackla hämndporr som kulturellt fenomen. Men då måste vi ha lagstiftningen med oss i det. Inte mot oss.

Hämndporr är lika mycket ett sexuellt övergrepp även om offret inte känner ”rädsla, förnedring eller skam”. Det finns nämligen andra känslor man kan ha efter att ha utsatts för att någon sprider ens privata bilder utan samtycke. Ilska, till exempel.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se