Stäng
blog-header
oktober 16, 2013
Gustav Almestad, bloggare
Hur bitsk var egentligen Churchill? Foto: Douglas Hall/AP/Scanpix

Alla älskar patriarken

Visst är det roligt när människor sätts på plats med en dräpande replik? Till och med när det är lite för elakt kan det vara lätt att charmas och skratta. Tyvärr leder det också till att de mest fantasilösa förolämpningarna kan hyllas som vore de höjden av kvickhet. Efter att tidningen The Independent häromdagen presenterade en topp tio-lista på ”roligaste förolämpningar”, och storyn vandrat vidare världen över, har detta faktum blivit smärtsamt tydligt.

Som vinnare på listan finner vi nämligen en replik fälld av Winston Churchill då han konfronterades av en parlamentsledamot med att vara full. Vilken av två olika kvinnor det faktiskt gällde är obekräftat, men antingen fick socialisten Bessie Braddock eller konservativa Lady Astor (den första kvinnliga parlamentsledamoten) till svar att Churchill åtminstone skulle vara nykter följande dag, men hon skulle fortfarande vara motbjudande ful:

‘My dear, you are ugly, and what’s more, you are disgustingly ugly. But tomorrow I shall be sober and you will still be disgustingly ugly.’

Nej har ni hört, en kvinna var ful, så lustigt.

Detta hände sig förstås på den tiden då en kvinnas värde endast låg i utseendet. Topplistans existens idag visar dock att inte så mycket hänt sedan dess. Ingen kommer ens ihåg vilken kvinna som sade ifrån när premiärministern blev för full, men en fylledryg makthavare erkänns ett halvsekel senare fortfarande som århundradets munhuggarvinnare? Vad det handlar om är att världen älskar en dryg patriark. Det syns varje gång någon låter sig imponeras av Carl Bildts arrogans eller myser i tevesoffan när Dr. House mobbar anställda. En sorts förtjusning som går bortom huruvida man tycker något är rätt eller inte, en dyrkan av själva dominansen.

Raljans i sig har kommit att associeras med män. Det är därför föga förvånande att åtta av tio på förolämpningslistan är män, flera av dem lika fantasilösa som Churchill, och på tal om fantasilöst så är en av dem Churchill en gång till. Naturligtvis har också en av de två kvinnorna på listan fått placeringen genom att skämta om en annan kvinnas utseende. De få draporna som ändå riktas mot män använder som vapen att de har egenskaper som associerats med kvinnor, eller att de är allmänt odugliga – helt enkelt frånvaron av respektingivande dominans.

Den enda metod en kvinna kan ta till för att angripa en mans status är alltså att ifrågasätta ”manligheten” – att få honom verka misslyckad eller impotent. Att vara ”ful” är bara en tillgång för en man i den positionen, ett ytterligare sätt att tas på allvar. Kvinnors krav att vara måna om utseendet ligger tvärom män i fatet. De svidande replikerna som fråntar den dryge patriarkens respekt i allmänhetens ögon verkar ännu saknas.

Om bloggen

Det är vi som är Genusfolket. Sidan lanserades hösten 2012 med Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Kawa Zolfagary. Efter någon månad lyckades vi rekrytera My Vingren till redaktionen. Sakta men säkert växte läsarskaran. En större sida kräver också fler som kan bidra, så vi rekryterade Nikita Feiz och Judith Kiros. I augusti 2013 blev Genusfolket en del av Politism. Hösten 2014 tillkom skribenterna Tanvir Mansur och Julia Cagan. I dag skriver Gustav Almestad, Hanna Gustafsson och Tanvir Mansur för Genusfolket.

  • Gustav Almestad
  • Hanna Gustafsson
  • Nikita Feiz
  • Tanvir Mansur

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se