Stäng
blog-header
september 29, 2014
Linus Larsson, bloggare
Linus sitter på jobbet och funderar ut nya kreativa invektiv. Foto: Per Larsson (TT)

Linus Bylund och Twitter

Linus Bylund (SD) och Twitter har många gånger visat sig vara en tämligen olycklig kombo, vilket bland andra Inte rasist men visat bra här. Jag har funderat lite på det här. Vi talar om en person som från och med i dag är riksdagsledamot. Alltså någon vars lön vi skattebetalare står för. Människorna han nästan dagligen beter sig illa mot är således hans (om än motvilliga) ”kunder”.

Jag påstår inte att man som anställd ska behöva stå ut med vad som helst, men med den lön Bylund får förväntar man sig lite fingertoppskänsla och serviceanda.

Tänk om han jobbade någon annanstans och använde samma språkbruk mot sina kunder?

På en restaurang:

– Hovmästaren, det är en fluga i min soppa.

– Du är en riktigt feg anonym idiot! Töntblock!

I matbutiken:

– Var det bra så?

– Nej, just det, ett paket Camel Blue också.

– Att röka är en av de hjonigaste hobbies som finns. Socialistfasoner! 

På Weekday:

– Ursäkta, finns de här byxorna i en storlek större?

– Det finns ett särskilt töntrum i helvetet för folk som behöver större jeans. B-människa!

På apotek:

– Var har ni linsvätskan?

– Gör ett IQ-test, sittkissare.

På OKQ8:

– Min bil blev inte riktigt ren i tvätten.

– Jävla skogstönt, du tycks inte vara så jättesmart. Töntblock!

Nej, jag påstår inte att politiker inte ska få ha privata rum där de kan uttrycka sig fritt, men det är inte vad Twitter är. Det är en offentlig kanal där politikern Linus Bylund representeras. Det ingår i hans nya jobb att bete sig statsmannamässigt och bemöta folk med respekt.

Inget hjonbeteende i vår riksdag, tack.

Om bloggen

  • Emelie Gunnarsson
  • Linus Larsson

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se