Stäng
blog-header
november 20, 2014
Emelie Gunnarsson, bloggare
Foto: Andres Kudacki/AP

Jag hoppas att det bara är en slump

Diskussionen om barnmorskors rätt till ”samvetsfrihet” vid abort kom igång för några veckor sedan då landstingsstyrelsen i Kronoberg sa ja till att utreda om detta ska föras in i personalpolicyn. Om detta har det redan skrivits mycket, från bägge sidor, och tre av fyra allianspartier har hunnit backa.

Sjuksköterskan Ellinor Grimmark pratade ut i Aftonbladet om att hennes tro gör att hon vägrar utföra aborter. Här på Politism skrev Gustav Almestad om vilka förödande konsekvenser en sådan reform skulle innebära och att samvetsfrihet i själva verket inte alls är en frihetsfråga.

Ledarskribenten Sanna Rayman på SvD försökte nyansera genom att jämföra med samvetsfrihet vid dödshjälp, en jämförelse som haltar på många plan. Till exempel har vi inte haft aktiv dödshjälp i 40 år i Sverige, med den normerande effekt det sannolikt hade inneburit. Faktum är att det är något som aldrig har förekommit och inte heller är aktuellt i dag.

Huruvida vi ska ha aktiv dödshjälp i Sverige är en helt annan diskussion som vi bör ha på helt andra premisser än abortfrågan, eftersom de båda företeelserna trots allt är vitt skilda och har totalt olika utgångspunkter.

Hursomhelst. Jag tänker förstås inte referera till eller argumentera mot varenda text som skrivits i ärendet men jag kan försäkra om att det varit tillräckligt många för att få oss som kämpar  med näbbar och klor för vår aborträtt att bli oroade. För även om själva aborträtten i sig inte är hotad är det otroligt viktigt att kunna lita på att sjukvården är en säker plats där en inte blir dömd, ifrågasatt eller känner sig otrygg. Och jag önskar så att det bara är en olycklig slump att dessa förslag om samvetsfrihet dyker upp nu, i en tid då abortmotståndet tycks ha fått en revival på flera håll.

Spaniens kvinnor var en hårsmån ifrån att förlora rätten till abort – men tack vare massiva protester stoppades lagen till slut. Häromdagen fälldes pro life-rörelsen Precious Lifes grundare Bernie Smyth för att ha trakasserat chefen på Irlands enda abortklinik.

Abortmotståndet är utbrett över hela världen och varje år dör cirka 50 000 kvinnor till följd av illegala aborter. I Sverige vill riksdagens tredje största parti Sverigedemokraterna sänka gränsen för fri abort från 18:e till 12:e veckan. Jag hoppas som sagt att det bara är en slump att frågan om samvetsfrihet blossat upp precis nu.

Artisten och sångerskan Zara Larsson uttalade sig nyligen om abort på sitt Instagramkonto. Hon skrev självklarheter som “Att fatta beslut om när eller om du ens vill bli förälder är en grundläggande mänsklig rättighet” och att “Det spelar egentligen ingen roll varför någon vill göra abort. Du kan inte vara för abort samtidigt som du moraliserar över om orsaken är acceptabel eller inte.” I kommentarsfältet flödade abortmotståndet.

Jag hoppas att det bara är en slump.

Att genomgå en abort är oproblematiskt för somliga och jättejobbigt för andra. Men det är ett beslut som måste få tas av personen vars livmoder något växer i. Det är den personens kropp och liv.

Det är inte ett beslut som ska tas av pro life-aktivister, sverigedemokrater, eller kommentarsfältsherrar. Och det är framför allt inte ett beslut som ska tas eller bedömas av en barnmorska beroende på hur just den barnmorskan känner just då.

Om bloggen

  • Emelie Gunnarsson
  • Linus Larsson

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se