Stäng
blog-header
november 21, 2017
Aleksa Lundberg, bloggare
Socialminister Annika Strandhäll (S) är en av de ansvariga för att en ny könstillhörighetslag kommer på plats. Foto: Jessica Gow/TT

Strandhäll måste leva upp till löftet om progressiv HBTQ-politik

en artikel för Aftonbladet kräver rutinerade HBTQ-aktivister svar på varför regeringen inte håller sitt vallöfte, att göra om den gamla könstillhörighetslagen från 1972 (vilken av förklarliga skäl ställer till bekymmer för dagens transpersoner).

”Er tystnad är ett svek”, menar de.

Redan 2014 lades ett utredningsförslag på regeringens bord, som i stora drag gick ut på att den nuvarande könstillhörighetslagen skulle delas i två – en som reglerar byte av juridiskt kön och en som omfattar könsbekräftande vård och kirurgi. Att byta juridiskt kön (alltså könsmarkören som syns i offentliga handlingar och på id-kort) skulle bli en enkel pappersåtgärd och inte föregås av krav på fysiska ingrepp eller hormonbehandlingar. Åldersgränsen för juridiskt könsbyte föreslogs sänkas till tolv år. För könsbekräftande kirurgi föreslog utredarna en 15-årsgräns (inga operationer kan genomföras utan grundliga könsidentitetsutredningar dock, naturligtvis).

”Utredningens förslag var klart, remissrundan genomförd, men i ett och ett halvt år lät regeringen utredningen ligga utan att göra något”, skriver HBTQ-aktivisterna i Aftonbladet.

I stället valde de att tillsätta nya utredningar för att kolla upp förslagen ytterligare. Dessa är klara sedan slutet på juni men finns ännu inte publicerade. Det börjar bli bråttom om ny lagstiftning ska hinna komma på plats innan valet 2018 (och ett eventuellt regeringsskifte).

Som det är nu måste transpersoner, som vill göra en könsidentitetsutredning, ofta vänta länge för att ens komma i kontakt med vården. När utredningen väl börjat kan det ta omänskligt lång tid innan den könsbekräftande behandlingen sätts in och därefter kan det juridiska könsbytet dröja ytterligare.

För någon som redan mår psykiskt dåligt är all denna väntan mycket plågsam och orsakar mental stress. Dessutom bygger nuvarande rågång på en extremt normativ syn på kön, där en förväntas vilja ”byta” från det ena till det andra könet, i stället för att hänsyn tas till vårdtagarens individuella behov.

Regeringen hintade i våras om att en lagändring var på gång men ger nu i stället Folkhälsomyndigheten i uppdrag att göra ännu en studie om psykisk ohälsa hos transpersoner. Ideella organisationer som jobbar med suicidprevention inom gruppen ska också få dela på ett bidrag om 600 000 kronor.

Att den nya lagstiftningen ännu inte finns på plats menar socialminister Annika Strandhäll (S) är för att den är krånglig att genomföra juridiskt.
– Ska vi skriva lag så måste det också hålla juridiskt, fungera i domstol och för myndigheterna i deras jobb […] Jurister som tittar på frågan gör bedömningen att det är mycket komplext att få till en lagstiftning, skriver hon i ett mail.

Svaret är något förbryllande med tanke på att Norge ju har kopierat förslaget och infört som lag. Är det något som gått fel där som får juristerna att tveka? Eller handlar det om motstånd från svensk myndighetspersonal, som oroar sig för sänkta åldergränser och förenklade processer vid juridiska könsbyten? Kan det vara så att frågan inte stått högst på prioriteringslistan och att resurserna använts till annat?
– Vi gör flera viktiga reformer för HBTQ-personer, och jag tror att det bara är progressiva partier som på riktigt vill göra skillnad i frågorna. Det är en av flera saker vi drivit och jag understryker att det är något vi vill genomföra. Jag kan bara beklaga att det tar lång tid, menar Strandhäll vidare.

Magnus Kolsjö, tillförordnad förbundsordförande i RFSL, ställer sig frågande till påståendena om flera HBTQ-reformer.
– Det här har, tvärtemot vad socialministern säger, varit en väldigt reformfattig mandatperiod inom HBTQ-politiken […] Det verkar som regeringen hinner med att ge ersättning till transpersoner som tvångssteriliserats, men den ursäkt som efterfrågats verkar inte komma. De tre miljoner i ökade statsbidrag till HBTQ-rörelsen som lovades i valet har bara blivit två miljoner trots att ekonomin är stark.

Kolsjö köper inte heller resonemanget att en ny könstillhörighetslag är svår att genomföra juridiskt.
– Regeringen har helt enkelt saknat tillräcklig vilja för att driva igenom mandatperiodens viktigaste HBTQ-reform, slår han fast.

Den psykiska ohälsan hos transpersoner skulle minska dramatiskt om vi gavs beslutanderätt över våra egna kroppar och identiteter. Den rödgröna regeringen kallar sig progressiva i HBTQ-frågor. Det är dags att leva upp till den självutnämnda titeln medan tid ännu finns.

Om bloggen

Aleksa Lundberg är transaktivist och arbetar för att lyfta transperspektivet och att syna tvåkönsnormen. Till yrket är hon skådespelare, dramatiker, regissör och journalist.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se