Stäng
blog-header
augusti 30, 2016
Aleksa Lundberg, bloggare
Aktivister under en manifestation att införa toaletter för transpersoner i North Dakota. Foto: Jay Pickthorn/The Argus Leader/AP/TT

Minns deras namn och fortsätt kampen mot transfobi

I USA var statistiken över mord på transpersoner värre än någonsin förra året och den dystra trenden håller dessvärre i sig, rapporterar tidningen The Daily Beast.

Artikelförfattarna radar upp årets hittills 18 mördade transpersoner med namn, bild och beskrivning om vilka de var och hur de dog.

28-åriga Rae’Lynn Thomas sköts till döds av sin styvfar, som länge ogillat hennes identitet som kvinna. Han kallade henne för ”djävulen själv” strax innan skotten avlossades och Thomas sista ord löd; ”Mamma, snälla, snälla lämna mig inte. Mamma, jag dör.”

24-åriga Kayden Clarke sköts ihjäl av polis i det som kallas ”suicide by cop”, efter att ha förvägrats hormonbehandling på grund av sin Asperger-diagnos. I en YouTube-video säger han; ”Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är fast.”

I Sverige finns inte någon samlad statistik över mord på transpersoner på samma sätt. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppger via sin presstjänst att de ”inte har möjlighet att föra mordstatistik på en sådan detaljnivå”. Däremot redovisar de årligen anmälda hatbrott riktade mot just transpersoner.

Den senaste rapporten släpptes förra året och visar att drygt 70 anmälningar gjordes 2014. Den vanligaste brottstypen var olaga hot och ofredande, följt av våldsbrott och ärekränkning. Den vanligaste brottsplatsen var allmän plats, följt av brott via telefon eller sms. I majoriteten av fallen gjordes övergreppen av någon som var obekant för den utsatta.

Antalet anmälda illgärningar riktade mot transpersoner ökade dessutom med 60 procent jämfört med 2013. Då transfobi som brottsmotiv kom att ingå i hatbrottsstatistiken först 2008 kan ökningen även tyda på att allt fler anmäler.

I rapporten Hatbrott 2014 ger BRÅ exempel på hur ofredande via telefon eller sms kan se ut:

”Stefan anmäler att han har fått obehagliga sms från en okänd person. I meddelandena står det bland annat att människor som Stefan är ”vidriga” och ”sjuka i huvudet”. Stefan vet inte vem som har skrivit meddelandena men uppger att de är skickade av någon som känner till att Stefan är transsexuell. Detta då personen tilltalade Stefan som ”Emma”, vilket var Stefans namn innan könskorrigeringen.”

De ger även exempel på våldsbrott vid allmän plats:

”Johan var på väg hem till en väninna då en förbipasserande man spottade mot Johan. Johan stannade upp och frågade vad mannen höll på med, varpå mannen först knuffade Johan och sedan tilldelade ett slag mot hans huvud. Mannen kallade därefter Johan för ”bögjävel” och lämnade sedan platsen. Johan känner sig kränkt och tror att mannen agerade som han gjorde för att Johan vid tillfället bar kvinnliga kläder.”

Det är tydligt att liknande tendenser och attityder som The Daily Beast rapporterar om även existerar i Sverige. Våldsbrott, som grundar sig i hat mot personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, begås och anmälningar ökar markant. Det är dock svårt att få syn på vidden av problemet, då statistiken bygger på polisanmälningar och förtroendet för just polisen inom gruppen är låg. En kan bara föreställa sig hur verkligheten, bortom BRÅ:s statistik, egentligen ser ut.

Regeringen meddelade i samband med Stockholm Pride att de vill stärka transpersoners rättigheter, vilket såklart är bra och på tiden. Men det går för långsamt och det görs för lite (läs mer om hur transaktivister reagerade på regeringens förslag här och här).

Sverige har en historia av att låta aktiva åtgärder för transpersoners rättigheter dras i långbänk till förmån för ”viktigare frågor” och politisk oenighet.

Snack och tomma löften kommer inte sätta stopp för de transfoba hatbrotten eller den psykiska ohälsan inom gruppen. Det är dags att gå samman och agera nu. Varje dag utan AKTIVA åtgärder är en dag för mycket.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se