Stäng
blog-header
juni 5, 2018
Aleksa Lundberg, bloggare
Kapitalismkritik för en hållbar värld där kärleken står i centrum. Foto: Nelson Antoine/AP/TT

Låt oss prata om kapitalismens medverkan till HBTQ-fobi

Ljuvliga juni är här och med den även ”Pridemonth”, alltså den månad då HBTQ-comunityn över hela världen uppmärksammar queerhet och minns hur världen en gång behandlade HBTQ-personer (och på många platser fortfarande gör).

Just juni har man valt eftersom det var då Stonewall-upproren ägde rum, 1969, i New York. De sägs ha startats av transkvinnan Marsha P. Johnson, som kastade ett snapsglas in i en spegel och skrek ”I’ve got my civil rights!”, när polisen gjorde razzia på den berömda gayklubben. Queeraktionen tog sig vidare ut på gatorna, efter att polisen retirerat, och folkmassan skanderade ”We’re here, we’re queer, get used to it!”. Resten är historia.

Det är inte någon slump att det var en fattig, hemlös, rasifierad transkvinna som antas ha startat upproren och tillsammans med sin vän Sylvia Rivera förde en radikal kamp för lika rättigheter. Hon hade ingenting att förlora. Men när HBTQ-rörelsen fick gehör för sina frågor dröjde det inte länge förrän de revolutionära aktivisterna kördes över av normtillvända krafter. Föga förvånande skedde detta i samma veva som Pridefirandet i New York också började locka lokala företags intressen. Besökarna skulle ju ha någonstans att äta och dricka efter parkområdets aktiviteter och den mer köpstarka, vita, medelklassen blev uppvaktade.

I ett kapitalistiskt samhälle är det pengar som styr och då spelar det ingen roll hur rätt arga aktivister har. Riskerar deras ilska vara dålig för affärerna är de ett problem som måste bort. Om deras framtoning, starka röster, hudfärg, klädval – you name it – väcker obehag hos den köpstarka gruppen är det utfrysning och portning som gäller. Och det var just vad som hände Marsha P. Johnson och Sylvia Rivera.

Utanför flera gayklubbar hängde skyltar som tydligt deklarerade att ”transor” inte var välkomna. En attityd som hängde kvar länge i queer-sammanhang. Jag kommer själv ihåg hur en homosexuell man kallade mig ”sjuk i huvudet” på en gayklubb i Stockholm i slutet av 1990-talet. Jag blev mäkta förvånad men mina äldre kompisar var vana. ”Alla gillar inte dragqueens” (som jag titulerade mig då), menade de.

Dagens Pridefirande är mer beroende av kapitalets välvilja än någonsin förut. Det finns snart en queerfestival i varje svensk stad och många har en budget som queeraktivister, för bara 20 år sedan, aldrig hade vågat drömma om. Det är naturligtvis något positivt, men inte helt oproblematiskt, då pengarna kommer från sponsorer som vill regnbågsmarinera sitt varumärke.

Det är viktigt att komma ihåg att om samhället fortfarande hade präglats av HBTQ-fobi skulle samma företag hålla armlängds avstånd. Det gäller alltså för festivalgeneralerna att balansera på den fina linjen av att lyfta rättighetsfrågor och göra det på ett sätt som inte avskräcker.

Om Pridefestivaler börjar problematisera den kapitalistiska tillväxtnormen, som utarmar planeten och ständigt slår mot samhällens mest utsatta, däribland HBTQ-personer i länder där kraftig homofobi råder och fattigdomen är utbredd – skulle de fortfarande finansieras av kapitalstarka bolag? Kopplingen mellan oreglerad kapitalism, där få äger mycket och majoriteten ställs emot varandra, och HBTQ-fobi världen över hör jag sällan företrädare adressera i större Pridesammanhang.

Inte heller jag under mitt invigningstal förra året. Jag är så pass post-kapitalistiskt lagd att jag inte tror det är en slump.

Under juni kommer jag känna stoltheten över HBTQ-comunityt där mångfald och allas lika värde står i centrum. Jag kommer också påminna mig om att verklig förändring kräver mod att fortsätta kampen även när den innebär att andra vänder en ryggen. Vi som tror att en annan värld är möjlig måste bli bättre på att synliggöra de kapitalistiska mekanismer som bidrar till att förtrycket fortsätter någon annanstans. Vi ska göra det för jämställdhetens, klimatets, fredens och kärlekens skull.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se