Stäng
blog-header
maj 15, 2015
Aleksa Lundberg, bloggare
Lili Elbe, den första transkvinna att undergå könsbekräftande operationer

In med transperspektivet i historieböckerna

I början av april gav tidskriften Historiskan ut sitt första nummer. Tanken är att bredda historieskrivningen – vilken fortfarande mest skildrar vita, heterosexuella, ciskönade män med vanligt förekommande funktionsuppsättning – och fokusera på de bortglömda kvinnorna.

Journalisten Jonna IngvarsonSkånes Fria gillar initiativet och undrar i en intervju om även transpersoner skildras. En av grundarna, Eva Bonde, svarar såhär:

”Det är en utmaning att hitta material om transpersoners historia. Men vi har fokus på det och det är absolut en grupp vi vill ha med om det blir fler nummer”.

Ingvarson beskriver i en krönika senare hur svaret fick henne att sucka en aning av trötthet.

”Missförstå mig rätt, all kredd till Historiskan och målet att lyfta fram kvinnohistoria. Men argumentet att transpersoner inte får plats för att det är ´en utmaning´, det är precis samma argument som gör att historieboksförfattarna inte pallar skriva om kvinns. Det är klart det är svårt. Det är ju det som är grejen.”

Jag blir också lite trött när jag läser den typ av kommentarer som Eva Bonde gör. För det första så är anledningen till att transpersoner saknas i historieböckerna den samma som att ciskvinnor gör det: patriarkatets könsmaktsordning. För det andra är det inte svårt att hitta transpersoners historier. Bara att öppna ögonen.

Självklart tycker även jag att initiativet med Historiskan är ett viktigt steg i rätt riktning. Det är dock viktigt att inte nöja sig med bristfällig representation, bara för att tanken med ett projekt är god.

Jonna Ingvarson gjorde slag i saken och gjorde egen research, som hon presenterar i sin senaste krönika.

Något jag går igång på rejält!

Så, nedan hittar ni Ingvarsons lista över transpersoner som kommit att bli historiska, med ytterligare framvaskad information av mig. (Det här är såklart bara ett litet axplock av de MÅNGA transpersoner som förtjänar att lyftas. Vi får se det som en början och fylla på allt eftersom. Vi kanske ska ge ut en egen Historietidning, Jonna?!)

Magnus Johansson
Spelman som var verksam under det tidiga 1700-talet. Till en början hade han rockstjärnestatus på Lovön där han bosatt sig. Kärestan Anna Andersdotter var den enda som kände till att Magnus var transman. Men efter att arbetsgivaren – kaplanen Erik Kihlmark – fick veta av kyrkoheden i Tuna, där Magnus levt i både en mans- och kvinnoroll, hur det ”stod till” häktades han och dömdes för att olagligen ha ”klätt ut sig till”.

Historien finns bevarad i rättegångsprotokoll, men än så länge inga spår som avslöjar om Magnus överlevde fängelsetiden. (Han dömdes till 14 dagars fängelse, på vatten och bröd, vilket är att betrakta som ett halvt dödsstraff. Sjukdomar, kyla och svält krävde många människoliv i Stockholmsfängelser på den tiden.)

Magnus Johansson ska ha sagt om sig själv:

”Jag är både karl och kvinnfolk och ändå mera på manssidan.”

Livsödet berättas av Musikteater Unna i föreställningen ”Maria Johansdotter”.

Alan Hart
Amerikansk läkare, född 1890. Utvecklade ett behandlingsprogram för tuberkulos som räddade tusentals liv. (Don´t you EVER forget it!) Hart är den första transman i USA som gjort könsbekräftande operationer.

1917 tog han doktorsexamen från University of Oregon, Medical Department in Portland. På alla betyg stod hans kvinnliga namn utskrivet vilket blev problematiskt då detta försvårade för honom att arbeta som den han var. Därför presenterade han sig under en kort tid som kvinna och arbetade på Red Cross hospital i Philadelphia.

I början av 1918 var könskorrigeringarna klara och så även det juridiska könsbytet. (På den tiden fanns dock inte hormonbehandling att tillgå.) I februari samma år gifte sig Hart med sin första fru Inez Stark och flyttade till Gardiner i Oregon för att öppna en egen mottagning.

En gammal klasskamrat outade honom som transperson vilket tvingade det nyblivna paret att flytta. Den nya mottagningen öppnades i Huntley, Montana i stället.

1923 sprack äktenskapet och Hart gifte om sig, två år senare, med Edna Ruddick som blev hans närmaste för resten av livet.
1937 anställdes han av Idaho Tuberculosis Association och blev en av de ledande i kriget mot tuberkolos, vilket han och medarbetarna vann. Deras metoder att tämja sjukdomen fångades upp av läkare runt om i USA vilket innebar att tusentals liv kunde räddas.

Hart hade även en kärriär som novellförfattare.

Lili Elbe
Dansk konstnär som anses vara den första transkvinna i världen att genomgå könsbekräftande operationer. Flyttade till Köpenhamn 1902 för att studera vid Det Kongelige Danske Kunstakademi där hon träffade sin blivande fru Gerda Gottlieb.

Till en början använde Gottlieb Elbe som modell i sina kvinnoporträtt, vilket Elbe kände sig bekväm med. Efter en tid började Elbe att leva som Lili på heltid. Paret flyttade till Paris 1912 där främst Gottlieb fick en framgångsrik karriär. Elbe valde att fungera som stöd, hjälpa till med fruns målningar och ta hand om den gemensamma ekonomin.

1930 träffade hon den tyska läkaren Kurt Warnekros som drev en klinik i Dresden tillsammans med kända läkaren Magnus Hirschfeld. Warnekros ansåg att Elbe var en kvinna fångad i en mans kropp, vilket hon tog till sig som förklaring på det faktum att hon inte var tillfreds med den egna kroppen.

Elbe genomgick en rad operationer och bytte därefter juridiskt kön. Hon hade också en längtan efter att bli mor vilket fick henne att, 1931, återvända till sina läkare. En livmoderstransplantation utfördes men komplikationer uppstod och Elbe dog i sviterna av dessa. Det skulle dröja ända tills 1952 innan nästa könskorrigering utfördes.

Elbe skildrade sina erfarenheter i självbiografin ”Fra Mand til Kvinde” 1931. En film om hennes liv spelas just nu in. (Alicia Vikander spelar Gottlieb och självklart görs Elbe av en cisman, Eddie Redmayne. En djup suck de lux.)

Willmer Broadnax (Little Axe)
Sångare känd för sin kraftfulla och höga tenorstämma. Turnerade över hela USA med en av 40- och 50-talets mest populära gospelgrupper, The Spirit of Memphis Quartet. Sjöng också i den egna gruppen Little Axe and the Golden Echoes, vilka var de första att spela in singeln ”When the Saints go marching in”. (Skivbolaget valde dock bort deras version i slutändan.)
Broadnax berättade aldrig under sin livstid om transidentiteten. Föst efter hans död läckte hans historia ut, vilket såklart är problematiskt.

Christine Jorgensen
Före detta soldat som blev den första amerikan att öppet berätta om sin könskorrigering, 1952.

Blev senare sångerska och föreläsare och nådde snabbt världskändis-status. Hon bjöds in till alla möjliga TV-program och dokumentärskildringar, men kom att bli en egen typ av kändis. Det gick bra så länge sammanhanget handlade om hennes liv och könskorrigering, men det ansågs vara helt otänkbart att låta henne vara med i välgörenhetsgalor, till exempel. Vissa fick för sig att hon skulle klä av sig naken och springa runt framför kamerorna. Något hon berättar om i samtalsserien Hour Magazine, med Gary Collins från det tidiga 80-talet.

1970 kom filmen om hennes liv, ”The Christine Jorgensen Story”.

Sylvia Rivera
Transaktivist som kämpade i Stonewallupproret i New York 1969, efter att polisen – sin vana trogen – gjort razzia mot gaybaren Stonewall Inn. Upproret var en början på det som i dag är Pride. Rivera blev snart efter Stonewallkravallerna utesluten ur gaykampen då ”sådana som hon” (transidentifierad, prostituerad, revolutionär, feminist, klasskämpe, antirasist) inte ansågs representera vita, homosexuella, ciskönade män med vanligt förekommande funktionsuppsättning från medelklassen.

Tillsammans med Marsha P. Johnson byggde hon nätverket STAR som fanns till för transfeminina utan någonstans att ta vägen. (I praktiken var den som behövde hjälp välkommen i nätverket.)

1973 stormade Rivera scenen under ett Pridefirande, som hon blivit portad ifrån, och gav besökarna en välförtjänt utskällning de så väl behövde. Till både burop och applåder.

Renée Richards
Tennisproffset som skrev transhistoria 1977, när hon vann sitt mål mot American Tennis Association och fick rätt att tävla som kvinna. Hon var framgångsrik som WTA-spelare (Women’s Tennis Association) och vann en singeltitel. Rankades som nummer 22 i kategorin ”Bäst i singel” och var känd för sin hårda serve och taktiska spel. Hennes livshistoria finns nedskriven i självbiografin ”Second Serve. Born Richard Raskind”.

Sök på Politism.se