Stäng
blog-header
maj 29, 2018
Aleksa Lundberg, bloggare
Det räcker inte med lite miljöteknik för att rädda klimatet, menar riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP). Först när vi uppnått global jämlikhet kan vi på allvar ta itu med klimathotet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Global omfördelning av resurser kan rädda klimatet

I senaste avsnittet av Politisms podcast ”Den ideologiska frågan” medverkar Carl Schlyter, riksdagsledamot för Miljöpartiet (MP). Där berättar han om sin ideologiska ståndpunkt, vilken han kallar ”postkapitalistiskt grön och ofrivilligt vänster”. Schlyter menar att han personligen inte har någonting emot att vissa blir rika, däremot är han övertygad om att en global omfördelning av resurser är nödvändig för att rädda klimatet.

Den övertygelsen infann sig när han pluggade till kemitekniker och gjorde praktik på en soptipp i Brasilien, för att utvinna metangas.

”När jag kom dit såg jag att det var fullt av gatubarn på den där tippen, som överlevde på att rota i soporna och sälja återvinningsmetaller. Då förstod jag att miljöproblemen aldrig kommer lösas om vi inte tar tag i sociala och globala problem först […]

Det kommer alltid finnas människor, om vi har fattigdom, som hellre tillverkar en kalasjnikov för hundra dollar i månaden än…ja, än att dö helt enkelt. Då förflyttar vi bara miljöproblemen till sådana som inte kan försvara sig […]”.

Utvecklingen i MP de senaste åren har fått Schlyter att känna sig allt mer fjärmad från partiet och av den anledningen fortsätter han inte som riksdagspolitiker nästa mandatperiod.

”Vi måste fokusera ekonomin bort från tillväxt, och utnyttja effektiviseringen till kortare arbetstid och mycket kraftigare omfördelningspolitik för att möta växande klyftor och ifrågasätta den materiella dogm som styr […] Om [MP] ska gå till val på att lösa klimatfrågan med lite miljöteknik då är inte jag bästa person att representera partiet”, sa han till mig i en intervju för Feministiskt Perspektiv.

Strax efter att jag tagit del av Schlyters ideologiska tankar lyssnar jag på Aftonbladet Storys dokumentär om mordet på Zaida Catalán.

Utrikesreportern Staffan Lindberg berättar att mordet med stor sannolikhet kan ha begåtts av regimen i Kongo-Kinshasa, i syfte att lägga skulden på lokala ”banditer” och på så sätt rättfärdiga sitt eget våldsutövande mot folket. Trots att landet är ruskigt rikt lever större delen av befolkningen i extrem fattigdom, då rikedomarna tillfaller president Joseph Kabila och hans familj.

”Miljontals kongoleser har dött i konflikter de senaste tjugo åren […] Varje gång världen har behövt råvaror har de utvunnit dem här. Och varje gång har det mänskliga priset blivit fasansfullt högt. Från elfenben och gummi på Kung Leopolds tid till […] zink, olja, gaser, uran […] och coltan som i dag sitter i varenda mobiltelefon. Smart ny teknik i väst förstör natur [och innebär] massmord, våldtäkter och brända byar här. Kongoleser dukar under i de helvetiska dagbrotten, men har aldrig hållit en Iphone i sin hand. Nu ökar efterfrågan explosionsartat på kobolt som finns i elbilarnas batterier. Världens största tillgångar finns i Kongo. Dödandet har redan börjat i elbils-boomens spår”, berättar Staffan Lindberg.

Jag pausar dokumentären genom ett tryck på min Iphone och skäms något vansinnigt över min egen konsumtion. Samtidigt tänker jag att det är här det politiska fokuset måste ligga. Situationen i Kongo-Kinshasa, likväl som på andra platser runtom i världen, handlar om fruktansvärt starka vinstintressen. Både från regimen och den överkonsumerande västvärlden.

I Sverige pratar vi allt oftare om att fasa ut bilar som går på fossilt bränsle och att dessa ska ersättas med elbilar, vilket alltså har ett högt mänskligt pris i Kongo.

Det räcker sålunda inte med ”lite ny miljöteknik” för att lösa klimathotet. Lösningen tycks i stället ligga i att vi gör världens problem till våra egna. Att vi höjer kunskapsnivån och även jobbar för global jämlikhet och ekonomisk omfördelning.

Det arbetet måste börja nu.

Om inte för klimatets skull så för rättvisans. För att inte tala om hela mänsklighetens fortsatta överlevnad.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se