Stäng
blog-header
april 17, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Adam Ihse/TT

Regeringen sviker arbetskraften i fråga om visstidsmissbruket

Visstidsanställd på livstid.

Det må låga motsägelsefullt, men är ett möjligt scenario med dagens regelverk.

Sedan 2007 bryter lagen om anställningsskydd (LAS) i Sverige mot EU:s visstidsdirektiv. Det beror på att regeringen då förändrade LAS så att olika visstidsanställningar (så som säsongsarbete, vikariat och behovsanställning) kan staplas på varandra hos samma arbetsgivare, utan att någonsin behöva leda till en fast anställning.

Enligt TCO kan uppåt 65 000 personer ha drabbats av att LAS på detta sätt medger missbruk av visstidsanställningar.

65 000 personer.

Förra vintern gav EU-kommissionen regeringen en tidsfrist inom vilken den skulle skärpa LAS, för att förhindra missbruk av staplade visstidsanställningar hos samma arbetsgivare. Denna tidsfrist gick ut utan att regeringen hade ändrat LAS, och regeringen lät meddela att ingen förändring av reglerna heller skulle ske.

Ytterligare ett år har gått och regeringen låter fortfarande arbetsgivare missbruka visstidsanställningar. Sverige är nu därför ett steg närmare att ställas inför EU-domstolen och EU-kommissionen har gett regeringen en ny tidsfrist. Regeringen har två månader på sig att presentera åtgärder som gör LAS förenlig med EU-direktiven kring visstidsanställningar.

Detta ska ses mot bakgrund av att visstidsanställningarna har ökat kraftigt sedan 90-talet, som diagrammet nedan visar, medan tillsvidareanställningarna låg på samma nivå 2012, som 1987.

Diagram 1. Utvecklingen av tillsvidareanställningar respektive tidsbegränsade anställningar (visstidsanställningar) 1987-2012. Index 1987=100.

visstid-sverige

Källa: SCB, hämtad ur Boman, Carlén, Strömbäck (2012)

Det är en allvarlig utveckling. Inte bara för de enskilda personerna som lever med otrygga anställningar och otrygga livsförhållanden, med sämre ekonomisk säkerhet och möjlighet att planera sina liv. Och inte bara för de som har de trygga jobben, som får ta allt större ansvar på arbetsplatserna när det är hög omsättning på en allt större del av arbetskraften. Utan också för arbetskraftens styrka. För svensk arbetsmarknad och för jämlikheten i vårt samhälle i stort.

För de otrygga jobben är inte jämnt spridda över arbetsmarknaden, utan sammanfaller med vissa andra linjer, som bidrar till att förstärka problematiken.

Förekomsten av visstidsanställningar har nämligen ökat mer inom exempelvis en låglönesektor som detaljhandeln, än på arbetsmarknaden i snitt, som diagrammet nedan visar.

Diagram 2. Utvecklingen av visstidsanställningar som andel av totala anställningar 1987-2012. Index 1988=100.

visstid-detaljhandel-hela-ekonomin

Källa: SCB, hämtad ur Boman, Carlén, Strömbäck (2012)

Dessutom är arbetare och unga visstidsanställda i högre utsträckning än vad tjänstemän och vuxna är. Och visstidsanställda är anslutna till facket i lägre utsträckning än vad tillsvidareanställda är.

Fram växer en delad arbetsmarknad, med grupper av arbetskraft med allt svagare positioner på arbetsmarknaden, vars avstånd till de med trygga jobb och fackligt medlemskap bara ökar. Arbetskraften försvagas och ojämlikheten växer.

Lägg därtill att arbetslösheten är hög — och har varit så under lång tid. Framförallt har långtidsarbetslösheten nått oroväckande nivåer. Inte bara förvärrar det bilden av en arbetskraft som slits isär och en växande ojämlikhet, utan fenomenen hör också antagligen ihop. För när arbetslösheten är hög, blir konkurrensen om de existerande jobben starkare och det blir svårare att upprätthålla schyssta villkor. Och ju fler som är visstidsanställda, desto lägre blir den fackliga organisationsgraden (med tanke på att de är organiserade i lägre utsträckning än tillsvidareanställda), vilket kan göra det ytterligare svårare att se till att arbetsvillkoren är schyssta.

Vi behöver visstidsanställningar på arbetsmarknaden. Men en arbetsgivare ska faktiskt inte kunna stapla otrygga anställningar på varandra i all oändlighet — i synnerhet inte utan anledning. En sådan arbetsgivare verkar dessutom uppenbarligen ha anledning att ge tillsvidareanställningar.

Istället är dagens regelverk enbart en förskjutning av makt från arbetskraften till arbetsgivarna — som drabbar tiotusentals enskilda personer som tvingas leva med onödigt stor otrygghet; som försvagar den svenska partsmodellen på arbetsmarknaden; och som bidrar till ökad ojämlikhet.

Regeringen säger sig vilja stärka arbetskraften. Men att den har låtit missbruket av visstidsanställningar fortgå ytterligare ett år är bara en försvagning av arbetskraften. Och faktiskt ett svek.

Det blir intressant att se vilka åtgärder regeringen tänker presentera till EU-kommissionen om två månader. Ska arbetskraften lyfta Sverige, eller ska regeringen fortsätta lyfta arbetsgivarna på arbetskraftens bekostnad?

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se