Stäng
blog-header
oktober 14, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Fredrik Persson/TT

Människors skyddsvallar är viktigare än statsfinansernas

Ekonomer har kritiserat överskottsmålet sedan en tid tillbaka men inom politiken har målet länge varit en helig ko. Under valrörelsen sa sig i princip alla politiker sluta upp bakom det och de bankade det gärna i huvudet på sin debattmotståndare så fort tillfälle gavs och lite oftare än så.

När finansminister Magdalena Andersson igår sa att nivån i överskottsmålet kan behövas ändras framöver låste hon därför äntligen upp en dörr som länge har varit stängd från politiskt håll.

Överskottsmålet är en del av det så kallade finanspolitiska ramverket, som är en uppsättning regler för finanspolitiken. Och dessa regler är viktiga, för politiken styrs av en naturlig kortsiktighet, av valcykler, medan finanspolitiken behöver långsiktighet.

Detta så omtalade mål innebär att en procent av BNP ska sparas över en konjunkturcykel. Det är med andra ord en strukturell åtstramning. Men både Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har bedömt att överskottsmålet inte kommer att nås under denna konjunkturcykel, som beräknas ta slut i princip i samband med nuvarande mandatperiod. Enligt Konjunkturinstitutet måste skatterna höjas med uppåt 100 miljarder kronor om överskottsmålet ska hållas utan att det görs på bekostnad av välfärden.

Att Andersson igår sa att överskottsmålet inte nås under denna mandatperiod är därför i sig ingen nyhet — det är vad expertmyndigheterna har sagt under en tid. I praktiken övergavs överskottsmålet i sin nuvarande form under alliansregeringen. Det är utifrån den politiken som expertinstanserna har bedömt att målet inte nås och det är detta som har varit den nya regeringens arv.

Men Anderssons besked innebär också att den nuvarande regeringen inte är beredd att höja skatterna eller skära i det gemensamma så mycket som skulle behövas för att både klara överskottsmålet parallellt med övrig politik.

Som ekonomisk politik betraktat är det rimligt. Arbetslösheten är hög, långtidsarbetslösheten ett riktigt bekymmer och resultaten i skolan faller. Tusentals lever i stor ekonomisk otrygghet och inom både vård och omsorg går personalen många gånger på knäna för att de har för få kollegor. Bostadsbristen gör sig ständigt påmind och likaså behovet av infrastrukturinvesteringar. Och samtidigt åldras den svenska befolkningen; färre ska försörja fler, och fler kommer behöva vård och äldreomsorg.

Därutöver är Sveriges statsfinanser i grunden starka. Det verkar de flesta ekonomer vara överens om. Sverige har låg skuldsättning och gott förtroende på de finansiella marknaderna.

Det mest skriande behovet i Sverige är alltså inte ytterligare stora avbetalningar på statsskulden.

Att överskottsmålet ska förändras enbart för att det är svårt att nå just nu är däremot inte skäl nog och inget som ska ske över en natt. Istället är det något som måste göras under ordnade former, noggrant utrett och med ambitionen om att det nya ska gälla under en längre tid, för att skapa förutsägbarhet och stabilitet. Utgångspunkt för en förändring bör vara att nuvarande mål inte tjänar det mest relevanta syftet för dagens behov och framtidens utmaningar, vilket en hel del pekar på att det inte gör.

Enbart att inte nå överskottsmålet kommer inte heller att räcka. För att lyckas hålla välfärden ens på dagens nivå måste skatter ändå höjas. Ska vi åstadkomma den så välbehövliga ambitionshöjningen i välfärden måste skatterna höjas ytterligare.

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt pratade gärna om att bygga just statsfinansernas skyddsvallar, så att Sverige står starkt inför nästa ekonomiska kris. Och visst behöver vi en buffert och exakt hur stor den ska vara är en av frågorna som bör utredas.

Men det har skurits i det gemensamma under flera år och utan starka, friska och trygga människor står vi garanterat svagare när nästa ekonomiska kris drabbar oss.

Nu är det människors skyddsvallar som måste byggas.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se