Stäng
blog-header
september 22, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Claudio Bresciani/TT

Löfvens regering har att hantera enprocentarnas enprocentare

Den mentala baksmällan från valrörelsen har börjat lägga sig och Stefan Löfven har fått i uppdrag att bilda regering. Så det är dags att påminna sig om vilket Sverige det är Löfvens kommande regering ska styra. Vilken verklighet regeringen har att förhålla sig till.

En av vårens stora frågor var ojämlikheten i västvärlden. Mycket tack vare framgångarna för den franske ekonomen Thomas Piketty och hans bok Kapitalet i det 21:a århundradet. Eller kanske rättare sagt: Piketty nådde sin rockstjärnestatus (bland annat) för att verkligheten ser ut som den gör. För att inkomstskillnaderna på sina håll skenar.

I valrörelsen var dock inkomstskillnaderna på sin höjd en perifer fråga. Även från vänsterhåll. Men verkligheten ser fortfarande ut som den gjorde i våras. Den präglas fortfarande av växande klyftor.

Det vill säga: diagrammen nedan visar fortfarande en grundläggande struktur i den verklighet som politiken måste förhålla sig till och hantera, idag såväl som under en ansenlig tid framöver.

I diagrammen syns genomsnittliga realinkomster före skatt och transfereringar för olika delar av befolkningen mellan åren 1970 och 2012. Indelningen går till så att man radar upp alla inkomster efter varandra, från den lägsta inkomsten till den högsta, och sedan grupperar individer på olika sätt i denna fördelning. Diagrammen är hämtade från The World Top Incomes Database, som är ett av de många värdefulla resultaten av Piketty och hans kollegors omfattande forskning.

I det första diagrammet visas genomsnittlig inkomst för den rikaste hundradelen av befolkningen (”enprocentarna”, som de brukar kallas) (blå linje), för den rikaste tiondelen av befolkningen (röd linje) och för ”botten-90″, vilket är 90 procent av befolkningen från den fattigaste personen och uppåt i inkomstfördelningen (orange linje).

”Botten-90″, det vill säga hela befolkningen bortsett från de rikaste tioprocenten, har sett sina inkomster ungefär fördubblas realt i snitt under denna tidsperiod. Det är en bättre utveckling än i exempelvis USA, där botten-90 har stått och stampat eller till och med backat något i reala inkomster under samma tid. Men inom dessa 90 procent av befolkningen finns givetvis stor variation och det är rimligt att tro att det svenska snittet i huvudsak inte drivs upp av stark inkomstutveckling i botten, utan i toppen av dessa 90 procent.

Samtidigt ser vi den bild som vi börjar känna till vid det här laget, nämligen att den rikaste procenten av befolkningen är de som har gynnats allra mest av de senare decenniernas ekonomiska utveckling. Den blå linjen har avsevärt mycket brantare kurva uppåt än både den röda och den gröna. Toppen blir rikare och separerar sig allt mer från resten.

Average income sverige 1970-2012, 1, 10, 90

Men låt oss titta närmare på denna topp och se vad som har hänt inom ”enprocentarna”.

Diagrammet nedan visar samma tre linjer som diagrammet ovan och därtill utvecklingen av genomsnittlig inkomst för den rikaste tusendelen av befolkningen (som alltså är den rikaste tiondelen bland enprocentarna) (grön linje). Plötsligt är inte enprocentarnas kurva så brant längre, när den ställs i relation till hur inkomsterna har utvecklats för den rikaste tusendelen, som har nästa sex gånger så höga realinkomster idag jämfört med på 80-talet.

1970-2012 Sverige 0,1,1,10,90

Men låt oss även titta närmare på den rikaste tusendelen. Diagrammet nedan visar samma fyra linjer som diagrammet ovan och därtill utvecklingen av genomsnittliga realinkomster för befolkningens rikaste tiotusendel. De är den rikaste tiondelen av den rikaste tusendelen av befolkningen, eller ”enprocentarnas egna enprocentare” (orange linje).

Plötsligt märks knappt utvecklingen för enprocentarna i diagrammet. Inte ens utvecklingen för den rikaste tusendelens inkomster ser så dramatisk ut längre. Realinkomsterna för enprocentarnas enprocentare har nämligen formligen exploderat de senaste decennierna och är nu runt åtta gånger högre än på 80-talet, eller drygt 23 miljoner kronor i genomsnittlig årsinkomst.

Bilden är den av en absolut topp som nu separerar sig från resten av befolkningen i mycket snabb takt. Det är i huvudsak de allra, allra rikaste som har skördat frukterna av de senaste decenniernas ekonomiska utveckling.

Average income sverige 1970-2012, 0,01, 0,1, 1, 10, 90

Exakt vad som driver denna utveckling är en fråga som forskningen fortfarande försöker besvara. Men att diagrammen visar inkomster före skatter och transfereringar samtidigt som svensk politik har blivit mindre omfördelande de senaste åren, pekar på att politiken har en roll att spela. Slutresultatet går att påverka.

För oavsett orsaker så är denna utveckling av inkomstskillnader en av dagens Sveriges fundamentala strukturer och ekonomisk makt koncentreras allt mer i händerna på några få. Det är något Stefan Löfvens regering har att hantera.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se