Stäng
blog-header
februari 25, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Christine Olsson/Scanpix

Sänkta inkomstskatten är en present till män och höginkomsttagare

Sänkt skatt på inkomst för den som arbetar, och framförallt det vi känner som jobbskatteavdraget, är kärnan i regeringen Reinfeldts arbetslinje. Inkomstskattesänkningarna ger mer pengar i plånboken till den som tjänar mycket, än till den som tjänar lite. Och eftersom fler höginkomsttagare är män än kvinnor, har de även en sned könsprofil.

Tabellen nedan visar Finansdepartementets beräkningar på hur de tre första stegen i jobbskatteavdraget samt höjningen av nedre gränsen för statlig inkomstskatt påverkar olika gruppers disponibla inkomster. Samtliga reformer genomfördes 2007-2009. För att göra det lättare att läsa tabellen har jag ringat in i rött de två kolumner som visar förändring i kronor.

”Utan beteendeförändringar” visar hur disponibla inkomster förändras direkt när skattereformerna genomförs, innan människor hinner förändra sina beteenden till följd av skattesänkningarna. ”Med beteendeförändringar” visar hur disponibla inkomster bör bli på sikt, när människor har betett sig så som man förutspår att de ska. Detta brukar kallas ”dynamiska effekter”.

Eftersom det är svårt att uppskatta hur vi förändrar våra beteenden till följd av inkomstskattesänkningar, hittar vi den säkraste informationen i kolumnen ”utan beteendeförändringar”, men båda är relevanta att titta på.

Effekter på disponibla inkomster är uppdelade på kön och inkomstklasser. Vi ser att allra mest får män som är höginkomsttagare, nämligen 19 089 kronor om året. Allra minst får kvinnor som är låginkomsttagare, nämligen 4 295 kronor om året, eller mindre än en fjärdedel av vad höginkomsttagarmän får.

sacklen 2009 dispink

Källa: Sacklén (2009)

Om vi räknar med beteendeförändringar ser siffrorna lite bättre ut, med 19 466 kronor till höginkomsttagarmän mot 12 626 för kvinnor som är låginkomsttagare. Men otvetydigt får män fortfarande mer än kvinnor, och höginkomsttagare får fortfarande mer än låginkomsttagare.

Dock finns det anledning att vara försiktig med siffrorna som räknar med beteendeförändringar. Särskilt eftersom de personer som beräknas ha störst beteendeförändringar, är de som har minst kännedom om reformerna. Och beteendeförändringen är helt beroende av att denna kännedom finns.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler