Stäng
blog-header
november 8, 2015
Agneta Berge, bloggare
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN:s ledare förespråkar lägre löner på lösa grunder

Natten till igår drömde jag att Dagens Nyheter skrev en ledartext med krav på att de lägsta lönerna skulle sänkas i flyktingarnas namn. Vad som säger mest om mig — att jag ens drömde så eller att drömmen visade sig vara sann — låter jag vara osagt, men rätt fick jag.

Och kravet på lägre löner ställer DN:s ledarsida utan någon direkt hänvisning till vad forskningen faktiskt säger. Utan ett närmare resonemang av hur stora effekterna på antalet jobb kan vara. Utan att beskriva vilka personers jobbchanser faktiskt kan tänkas påverkas av lägre löner. Och utan att inse att den modell av lönesänkning de förordar — som även Svenskt Näringsliv förespråkar — innebär lönedumpning.

Det heter nämligen att ”allas löner inte ska sänkas” utan att enbart lönerna för dem som ”kliver in i ett jobb” ska vara lägre. Men det är naivt att tro att inte lönerna för dem som redan jobbar för en lägstalön skulle påverkas av en sådan modell. Ofta är det lönerna i branscher som restaurangnäringen och butiksnäringen som kommer på tal för en sänkning, och det är branscher där det i praktiken är enkelt för arbetsgivaren att göra sig av med personal och anställa om den till sämre villkor eftersom kontrakten ofta är mycket otrygga.

Ledarskribenterna på Dagens Nyheter har dock en lösning på problemet med att det inte går att försörja sig på väldigt låga löner, för ”med en lämplig skatterabatt ska inkomsten ändå gå att leva på”, som de skriver. Men när man bli arbetslös då? Sjuk? Förälder? Gammal?

Ersättningarna i våra försäkringssystem bygger som bekant på tidigare lön — inte på tidigare disponibel inkomst. Man får alltså inte ”med sig” en sänkt skatt på arbetsinkomst.

Tvärtom faktiskt. Jobbskatteavdraget är ju konstruerat just så att skatten sänks på inkomst av arbete, men inte på ersättning till arbetslösa och sjuka.

Den tankefigur som Dagens Nyheters ledarsida ställer upp är att ett jobb till mycket låg lön och dåliga villkor är bättre än inget jobb alls. Och det är en kraftfull bild. Men också en förenkling av verklighetens alternativ.

Det kan nämligen vara smart i längden för vissa att vara arbetslösa lite längre tid, så att de kan matchas mot ett bättre jobb istället för det första jobbet eller så att de kan hinna få med sig lite mer utbildning innan de tar klivet in i sysselsättning. Och är det verkligen bara låga löner och usla villkor som arbetsmarknaden har att erbjuda? Eller kan alternativen faktiskt tänkas vara ”schysta villkor, otrygga villkor eller arbetslöshet”?

När LO varnar för framväxten av tyska minijobb — jobb med extremt låga löner och få försäkringar kopplade till sig — skriver DN:s ledare att ”LO missar en liten detalj: den tyska arbetslösheten är enligt EU-kommissionen 4,7 procent, den svenska 7,7 procent.”

Och den lilla detalj som DN:s ledarsida missar är att den enkla observationen att Tyskland har många minijobb och lägre arbetslöshet än Sverige säger i stort sett ingenting. Inget om något kausalt samband mellan minijobb och arbetslöshet, inget om storleken på en eventuell kausal effekt, inget om den eventuella storleken i förhållande till effekten av andra faktorer som påverkar arbetslösheten.

Om Dagens Nyheters ledarskribenter är övertygade om att det är priset på arbetskraft som är problemet för vissa personer (för det är sannerligen inte problemet för alla), varför då inte fokusera på modeller som är riktade mot just dem, som exempelvis praktikplatser och anställningsstöd? Och på att höja värdet på deras arbetskraft? Att låta stora grupper av sysselsatta betala med lägre löner (helt i onödan dessutom, eftersom de ju redan är sysselsatta till nuvarande lön) — och att låta samhället betala med förlorad köpkraft i de grupperna — är ju faktiskt en modell vi inte är säkra på skulle ge så många nya jobb, och i synnerhet inte till dem som idag har minst jobbchanser.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se