Stäng
blog-header
augusti 20, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Janerik Henriksson/TT

Detta är bara början för jämlikhetsfrågan

Under den tidiga våren blev franske Thomas Piketty ekonomen på allas (nåja) läppar. Han kallades ekonomernas rockstjärna, hans bok ”Capital in the twenty first century” sålde slut och artiklarna haglade, framförallt i USA men också i Sverige.

Ganska snart var dock Peak-Piketty-hysterin passerad. Lagom till Almedalsveckan publicerade tankesmedjan Timbro två kommentarer på Pikettys bok, av Karl Harmenberg och Gustaf Lundgren, respektive av Jacob Lundberg, samtliga doktorander i nationalekonomi. I Almedalen gästade Piketty både LO-ekonomernas seminarium och Socialdemokraternas ekonomiska seminarium.  Och därefter gick jag på semester.

Sedan läste jag inte en enda artikel — över huvud taget — på nästan fem veckor. Jag vet inte hur tongångarna har gått under sommaren. Vilka frågor som har debatterats. Och har undrat: skulle Piketty vara en ”kort romans”, som skulle ha dött över sommaren? Var skulle diskussionen finnas när jag kom tillbaka från semestern?

Nu har jag varit tillbaka på jobbet i två veckor — och har inte behövt bli besviken.

En av de första artiklarna jag läste efter semestern var nationalekonomen Lars Calmfors kolumn i Dagens Nyheter, i vilken han presenterar sin läsning av Pikettys bok och gärning.

Strax därefter skrev nationalekonomen Andreas Bergh en ledare i Svenska Dagbladet om hur han anser att socialdemokrater bör förhålla sig till Piketty.

Igår drog temat Piketty och inkomstskillnader lite mer än fullsatt på ett seminarium hos SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), där nationalekonomerna Jesper Roine, Per Krusell och Assar Lindbeck introducerade och kommenterade Pikettys bok (jag återkommer till mer substantiella kommentarer på vad som sades).

Och i min kalender är ytterligare ett gäng event redan inbokade under hösten som på ett eller annat sätt relaterar till Piketty och frågan om hur inkomster och förmögenheter fördelas.

Calmfors skrev i sin kolumn att ett av Pikettys viktigaste bidrag är att han gör det nödvändigt för både ekonomer och politiker att förhålla sig till fördelningsproblemen, oavsett om de är höger eller vänster. Krusell menar att på motsvarande sätt att ett av de största och kanske mest bestående avtrycken Piketty gör är att han väcker engagemang för jämlikhetsfrågan och attraherar unga människor till ämnet, speciellt till vidare forskning om ojämlikhet.

För låt mig understryka — att jag inte har behövt bli besviken väl tillbaka efter semestern beror inte på att jag ser ett egentligt egenvärde i att diskutera just Piketty. Men han är en ingång till frågan om inkomstfördelning och jämlikhet. Och denna diskussion har vi nog bara sett början på.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se