Stäng
blog-header
mars 25, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Richard Drew/Scanpix

Det här är USA:s 10,6 miljoner arbetande fattiga

På måndagen twittrade Bureau of Labor Statistics (BLS) i USA ut senaste rapporten om vilka som är de arbetande fattiga (working poor) i USA. Som så ofta med sådan här typ av statistik, fördelar den sig ojämlikt längs variabler som klass, kön och etnicitet. Och den amerikan som löper allra störst risk för att bli en arbetande fattig är den lågutbildade svarta kvinnan.

En arbetande fattig räknas i USA som en person som har befunnit sig i arbetskraften i minst 27 veckor (som sysselsatt eller som arbetslös), men vars inkomst inte nådde över den nivå man har definierat som ett slags lägsta anständighetsgräns.

Totalt var 10,6 miljoner amerikaner arbetande fattiga år 2012, vilket motsvarade 7,1 procent av arbetskraften. Av dem var 9,2 miljoner sysselsatta under de minst 27 veckorna, och 1,4 miljoner var arbetslösa.

Av de arbetslösa räknades drygt 41 procent som arbetande fattiga mot drygt 6 procent av de sysselsatta. Bland de som var sysselsatta på deltid var fattigdom avsevärt vanligare (15,5 procent) än bland de som var sysselsatta på heltid (4,2 procent).

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att vara arbetande fattig, med totalt 7,9 mot 6,4 procent. Det är även vanligare bland de yngre åldersgrupperna än bland de äldre; mellan 16 och 34 år är minst var tionde person arbetande fattig. Bland ensamstående kvinnor är det vanligare att vara arbetande fattig, än bland samboende och bland ensamstående män.

När siffrorna också bryts ner på etnicitet (i USA kallat ras, och definierat som vita; svarta/afroamerikaner; asiater; latinos/spanjorer) blir skillnaderna påfallande stora. Det är nämligen avsevärt mycket vanligare bland svarta och latinos att vara  arbetande fattig, än bland vita och asiater — i alla åldersgrupper och för båda könen.

Vad gäller yrken är det ungefär samma som slår igenom för samtliga etniciteter. Bland service- och försäljningsyrken (alltså inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen samt detaljhandeln), bland lantbrukare (åtminstone för vita och latinos) och inom transportyrken, är arbetande fattigdom som vanligast.

Att arbetande fattiga är vanliga inom hotell- och restaurangbranschen samt inom detaljhandeln är inte förvånande, med tanke på att det är sektorerna där det är som vanligast att tjäna en lägstalön i USA — en lägstalön som på federal nivå inte har höjts på snart fem år. (Mer på Politism om USA:s lägstalön: 1, 2, 3, 4, 5, 6)

Men de största skillnaderna i hur vanligt det är att vara arbetande fattig syns när siffrorna bryts ner på utbildningsnivå, som tabellen nedan visar. Utbildning kan tjäna som ett ungefärligt mått på klass. Och som så ofta med sådan här typ av statistik, är klass en variabel som slår igenom mycket starkt, och kanske allra starkast. Ju högre utbildningsnivå, desto mindre chans är det att vara arbetande fattig, och det är mönstret för alla etniciteter och båda könen.

Det är något av en mastodonttabell, men den är intressant nog att ändå kvala in (de röda rektanglarna markerar de utan high school diploma respektive de med minst en kandidatexamen, för respektive etnicitet och kön). Siffrorna är i tusental respektive procent (klicka på bilden för att göra den större).

arbetande fattiga USA 2012 BLS utbildningsniv

Källa: BLS (2014)

Vita och asiater har de relativt största grupperna av personer med minst en kandidatexamen, medan det är vanligast bland latinos att sakna high school diploma, vilket däremot är ungefär lika vanligt bland svarta, vita och asiater.

Bland de med minst en kandidatexamen varierar andelen arbetande fattiga mellan 1,9 procent (vita) till 4,5 procent (latinos). Man klarar sig alltså rätt väl undan fattigdom med en utbildning i bagaget, även om siffran 4,5 procent bland latinos känns väl hög.

Tittar vi istället på de som saknar high school diploma varierar andelen arbetande fattiga mellan 15,9 procent (asiater) och 32,3 procent (svarta). Nästa fyra av tio svarta kvinnor utan high school diploma, eller 38,2 procent, är arbetande fattiga. Bland de med high school diploma är i snitt 11 procent arbetande fattiga, mor var femte svart kvinna.

Det är ingen nyhet att makt fördelas ojämlikt längs linjer som kön, klass och etnicitet. Men när alla tre linjer sammanfaller, träder en bild av ett oerhört ojämlikt samhälle fram. Risken en person bär för att bli arbetande fattig säger något om den personens relativa makt på arbetsmarknaden och i samhället, och den lågutbildade svarta kvinnans brist på makt illustrerar med all önskvärd tydlighet det klassamhälle USA är. Om hennes döttrar — eller åtminstone hennes döttrars döttrar — ska ha avsevärt mer av den makt de bör ha, krävs det att USA som samhälle slutar lägga det ansvar som måste tas av det gemensamma, på den enskilda människans axlar.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se