Stäng
blog-header
augusti 24, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Anders Wiklund / TT

Borg vill skära mer i det gemensamma

Igår tog finansminister Anders Borg en paus i alliansledarnas kräftskiva på Harpsund för att redogöra för regeringens prognos för ekonomin. Två av bitarna i det pussel han presenterade är särskilt viktiga att lägga.

För det första lät Borg meddela att det behövs budgetförstärkningar på 25 miljarder kronor fram till år 2018 för att överskottsmålet ska nås. Detta mål är en del av det finanspolitiska ramverket och innebär att motsvarande en procent av BNP ska tillfalla statens sparkonto över en konjunkturcykel.

Budgetförstärkningarna ska främst bestå av skattehöjningar, meddelade Borg, men det kan också bli aktuellt att skära på utgiftssidan.

Borgs skattehöjningar är således långt mindre än de 120 miljarder kronor (112 i staten, 8 i kommunsektorn) som Konjunkturinstitutet menar att skatterna behöver höjas med år 2015-2018, för att överskottsmålet ska nås samtidigt som nivån på det gemensamma ska hållas intakt.

För det andra sa Borg att ”välfärdens kärnverksamheter” inte ska påverkas.

Pratet om denna ”välfärdens kärna” har vi hört i många år. ”Kärnan” består av skolan, sjukvården och omsorgen. Och Borg klargjorde att inte heller försvaret ska påverkas.

I ”resten”, i det som alliansregeringen inte anser vara ”kärnan” i det gemensamma, finns arbetsmarknadspolitiska åtgärder, försäkringsersättningar till sjuka och arbetslösa, försörjningsstöd, barnbidrag och bostadsbidrag. Där finns krisberedskap, brandkår, polis och rättsväsende. Socialarbetare, vattenledningar, underhåll av järnvägen och upprustning av miljonprogrammen. Och mycket, mycket mer.

Att prata om att ”värna välfärdens kärna” är alltså synonymt med ”vi ska skära i delar av det gemensamma”.

Och med en budgetförstärkning på tiotals miljarder mindre än vad Konjunkturinstitutet räknar med behövs, är det alltså i detta gemensamma som Borg vill fortsätta skära.

Som vanligt pratade Borg sig varm om att bygga statsfinansernas skyddsvallar så att Sverige står starkt inför nästa finanskris. Vad han inte verkar ha förstått är att ett samhälle byggs av människor, inte av statsfinanser.

Sverige har redan starka statsfinanser. Samtidigt är över 400 000 personer arbetslösa, varav 120 000 i minst ett halvår, trots att regeringen övertog makten för åtta år sedan med löfte om att fixa jobben. 86 000 personer har utförsäkrats från sjukförsäkringen. Bland de sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade har fattigdomen närmast exploderat — samtidigt som de rikaste har tjänat mest på regeringens inkomstskattesänkningar.

Statsfinanserna är ett medel, inte ett mål. Det är om vi fortsätter att skära i det gemensamma som vi står svaga när nästa finansiella kris drabbar oss. Nu är det människornas skyddsvallar som måste byggas.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se