Stäng
blog-header
april 19, 2015
Agneta Berge, bloggare
Foto: Joe Ellis/TT

#BlackWorkMatters

”Innan ‘Fight for 15′ trodde jag inte att jag hade rätt att stå upp mot min arbetsgivare”, säger Jessica Davis, en svart snabbmatsarbetare i USA och ensamstående mamma till två.

”Jag trodde att lönen och respektlösheten var något jag förtjänade”.

#BlackLivesMatter är symbolen för den rörelse som föddes som protest mot de många dödsskjutningar av svarta personer i USA som den amerikanska polisen står för. Människor fick nog av att svarta liv inte värderas och skyddas så som andra liv gör, det talas om en ny typ av medborgarrättsrörelse och hashtagen har tagit internet med storm.

I onsdags såg en förlängning av den rörelsen ljuset när tusentals arbetare i USA demonstrerade under hashtagen #BlackWorkMatters.

Inom snabbmatsindustrin och i butikskedjor i USA jobbar människor för mycket låga löner. Den federala lägstalönen är 7,25 dollar — eller 63 kronor — i timmen. Kontrakten är osäkra, man har lite inflytande över sina arbetstider och möjligheten att organisera sig fackligt är näst intill noll. Många tvingas ha flera jobb för att försöka försörja sig.

Över 10 miljoner amerikaner räknas som fattiga trots att de är en del av arbetskraften. De allra flesta av dem har ett jobb.

”Fight for 15″-rörelsen kämpar sedan ett par år tillbaka för att den federala lägstalönen ska höjas till 15 dollar i timmen. I veckan organiserade de protester över hela USA under denna paroll. Det var då #BlackWorkMatters föddes.

Svarta är överrepresenterade bland USA:s arbetande fattiga. Tar man dessutom hänsyn till klass och kön ser det riktigt illa ut. Var tredje svart person utan gymnasieexamen är arbetande fattig, mot var femte vit. Och det är vanligare bland kvinnor än män att räknas som fattig trots att man är en del av arbetskraften.

Fight-for-15-demonstrationerna växer i kraft ju längre tiden går. I kombination med de skenande inkomstskillnaderna i USA har en diskussion kring lägstalönen väckts och inte bara de lågavlönade servicearbetarna vill se en höjning.

För ett år sedan skrev över 600 nationalekonomer under ett brev till president Barack Obama och krävde just detta. Obama, å sin sida, har gjort försök för att få upp den federala lägstalönen till 10,10 dollar i timmen men tyvärr utan att lyckas.

Som första delstat blev i somras Seattle en milstolpe i den amerikanska arbetarrörelsens historia när den egenhändigt höjde delstatlägstalönen till just 15 dollar i timmen.

Nog skördas det framgångar i Fight-for-15-rörelsens spår.

”Det är en kamp för arbetarnas värdighet”, säger Charlene A. Carruthers från Black Youth Project, ”för deras möjlighet att förhandla kollektivt och för att de ska ha säkra arbetsmiljöer där deras åsikter blir hörda”.

Och det är inte bara en kamp som handlar om klass och kön. Den handlar också om etnicitet.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se