Stäng
blog-header
oktober 7, 2014
Agneta Berge, bloggare
Foto: Ingvar Karmhed/TT

Barns ohälsa — hur klassamhället reproduceras

Regeringsförklaringen i all ära; fredagens viktigaste text var en annan.

Av naturliga skäl var det dock svårt att konkurrera om medieutrymmet med 24 nya ministrar, så texten fick inte den uppmärksamhet den förtjänar. Det är verkligt synd. För den beskriver ett mycket allvarligt samband, nämligen det mellan ett barns ohälsa och dess socioekonomiska bakgrund.

Det är Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd, samtliga forskare i nationalekonomi, som har skrivit SNS-rapporten ”Hellre rik och frisk — om familjebakgrund och barns hälsa” (rapportens DN-Debattare här). De studerar bland annat hälsoskillnader mellan barn som lever i ekonomisk utsatthet (i bemärkelsen att deras familjer tar emot ekonomiskt bistånd (ibland även kallat försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag)) och barn som inte lever i ekonomisk utsatthet.

Resultaten visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet löper 131 procent högre risk att dö under barndomen än andra barn. Det är mer än en fördubblad risk för att dö i förtid. Den förhöjda risken för barn i ekonomisk utsatthet att bli inskrivna på sjukhus är 40 procent enligt studien. Och skillnaden i risken att bli inskriven med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa mellan barn i och utanför ekonomisk utsatthet är hela 186 procent.

Det är hemskt nedslående, och ett uselt betyg för ett samhälle med ambitioner om jämlikhet och rättvisa. Inte bara är hälsa ett viktigt värde i sig, utan ohälsa för också med sig en rad negativa konsekvenser. Det vill säga: barn med ohälsa riskerar att få betala ett högt pris under en stor del av sina liv.

Studien visar nämligen att det finns ett samband mellan dålig hälsa i allmänhet i barndomen och dålig hälsa som ung vuxen. Just psykisk ohälsa i barndomen ökar risken för att inte klara skolan och för att leva på ekonomiskt bistånd som äldre. Och framförallt problem med psykisk ohälsa har allvarligare konsekvenser för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer än för andra barn.

I slutändan betyder det såklart att inte bara barnen som växer upp i ekonomisk utsatthet förlorar på denna ojämlikhet — utan att vi alla som samhälle gör det. Den sociala rörligheten minskar och vi tar inte tillvara på människors fulla potential.

Forskarna kommer fram till att en stor del om än inte hela denna skillnad i hälsa mellan barn kan förklaras av föräldrarnas bakgrund. De menar därutöver att de senaste årens ökade ekonomiska ojämlikhet inte verkar ha gett utslag i ökade hälsoskillnader mellan barn utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Istället har dessa skillnader varit relativt stora och konstanta över tid.

Att minska inkomstskillnaderna är därför inget som forskarna menar att man bör förlita sig på som enda verktyg för att minska ohälsoskillnaderna mellan barn i familjer med höga respektive låga inkomster. Möjligen kan det bidra, kanske framförallt om det innebär att minska ekonomisk utsatthet, men fler åtgärder än så lär behövas. Och här pekar forskarna på att universella åtgärder som barnhälsovård, förskola och elevhälsan tidigare behöver kunna fånga upp och rikta stöd åt barn som är ekonomiskt eller socialt utsatta. De menar också att barnperspektivet på ekonomiskt bistånd måste förbättras.

Oavsett är det verkligt illa att barns hälsa fördelas utifrån delvis samma linjer som deras föräldrars ekonomiska och sociala makt. Det är inte bara ett av klassamhällets fula ansikten — utan också ett klassamhälle i reproduktion.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se