Stäng
blog-header
mars 6, 2015
Agneta Berge, bloggare
Foto: Emma-Sofia Olsson/SVD/TT

Balansmål är ingen frisedel

Något hände den här veckan. Regeringen tog äntligen initiativet i politiken.

I tisdags deklarerade man med finansminister Magdalena Andersson i spetsen att överskottsmålet ska bli ett balansmål. Nu ska Konjunkturinstitutet utreda vad konsekvenserna blir. Och i torsdags startade regeringen med Vänsterpartiets stöd den utredning som ska se över hur man kan begränsa vinsterna i välfärden.

Två välkomna besked. Efter en höst som åts upp av politisk taktik och en vinter som dominerats av borgerliga partier som försökt bryta ihop och komma igen, var det dessutom befriande.

Men frukterna av regeringens initiativ kommer inte att kunna skördas än på ett tag. Inte bara för att det är just två utredningar som tillsätts. Utan också för att ett ändrat mål för det offentliga sparandet från en till noll procent av BNP ger extra utrymme för reformer först om ett tag — idag ligger nämligen statsfinanserna fortfarande långt under målnivån. Och även om beskedet om en välfärdsutredning kan leda till viss självsanering bland oseriösa bolag, så kommer det dröja innan eventuella förslag har blivit verklighet.

Efter budgetkaoset i höstas regerar de rödgröna på alliansens budget. Och inget av veckans besked innebär ett brott med det borgerliga styret på ett sätt som märks i människors liv här och nu.

Utredningarna må vara välkomna — men de ändrar inte det faktum att förändring behövs redan idag.

Nu pågår jakten på pengarna till vårändringsbudgeten. Här har regeringen inte råd att missa sin chans att sätta avtryck i folks vardag.

Att finansministern klämde in att regeringen har ”goda möjligheter att redan nu genomföra offensiva finansierade reformer” två gånger under tisdagens presskonferens om balansmålet är därför hoppfullt.

Måhända läser jag in för mycket, men nog såg Magdalena Andersson märkbart nöjd ut när hon sa så. Kanske börjar nu socialdemokraterna få självförtroende nog för att föra sin egen politik och höja skatter för att finansiera gemensamma välfärdsbehov.

Mer förvirrande var dock finansministerns intervju i Dagens Industri strax därefter. Hon sa att man kan diskutera ”om det är så smart att just nu, när vi har svag efterfrågan och hög arbetslöshet, genomföra åtstramande politik”, och syftade på omläggningen från överskottsmål till balansmål.

Men sen, när investeringar kom på tal, sa hon att ”även med ett balansmål så kommer vi att föra en stramare ekonomisk politik än vi gör i dagsläget”.

Det vill säga, ”det är inte så smart att genomföra åtstramande politik just nu men det är precis vad vi ska göra”?

Samtidigt vägrar fortfarande finansministern lånefinansiera offentliga investeringar. Krona-för-krona är fortfarande husgud.

Ett par utredningar och ett balansmål är ingen frisedel. Ansvaret för att öka tryggheten i folks vardag, sänka arbetslösheten och minska fattigdomen bland barn och äldre är regeringens.

Till vårändringsbudgeten är det på sin plats att man axlar det.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se