Stäng
blog-header
oktober 28, 2013
Agneta Berge, bloggare
Foto: Jessica Gow/Scanpix

Bad news: Sverige rankas högt i jämställdhetsindex

I fredags kom World Economic Forums (WEF) Global Gender Gap (GGG) Report för 2013.

I GGG Report 2013 mäter WEF klyftan mellan män och kvinnor i 136 länder utifrån fyra huvudkategorier: ekonomisk jämlikhet, jämlikhet i politisk representation, jämlikhet vad gäller hälsa, respektive jämlikhet vad gäller utbildning. Varje huvudkategori har i sin tur ett antal underkategorier.

Endast relationen mellan män och kvinnor räknas. Med andra ord mäts hur ett land fördelar tillgångar mellan män och kvinnor, snarare än den faktiska nivån på välståndet. Dock skulle fördelning av sådant som hälsa och utbildning också kunna reflektera faktiskt nivå på välstånd.

Alla förhållanden mellan män och kvinnor inom respektive kategori vägs sedan samman till ett könsgapsindex, som länderna rankas utifrån.

Som alltid med stora internationella jämförelser som bygger på en ansenlig mängd statistik så finns det emellertid en mängd möjliga felkällor. Men det kan, också som alltid, vara intressant att titta på siffrorna givet att vi har detta i bakhuvudet.

I genomsnitt i de 136 länderna fördelar sig indexen över de fyra huvudkategorierna på följande sätt, där 1 betyder att det är helt jämlikt, och 0 betyder att det är helt ojämlikt:

WEF GGG alla

Hämtad ur: Global Gender Gap Report 2013

Både hälsa och utbildning är alltså relativt jämlikt fördelat mellan män och kvinnor i genomsnitt (vilket är intressant om vi tror att dessa mått skulle kunna påverkas av faktiskt välstånd). Att hälsa mäts som ”kön vid födsel” (för att fånga upp eventuella son-preferenser och om man ”gör sig av” med döttrar) samt hur långt hälsosamt liv man beräknas leva, kan dock bidra till att förklara att hälsa är jämlikt fördelat.

Men vad gäller den ekonomiska jämlikheten, där sådant som arbetskraftsdeltagande, inkomster och könsfördelning på högkvalificerade jobb mäts, ser det sämre ut. Och i frågan om jämlikheten i den politiska representationen, där könsfördelning i parlamentet; bland ministrar; samt bland statsministrar/presidenter mäts, ser det riktigt illa ut.

Kvinnor är alltså, enligt dessa siffror, i princip lika utbildade och beräknas leva nästan lika länge, men saknar ekonomisk och politisk makt. Det betyder att väldigt många länder inte tar vara på den kompetens och de resurser som finns i landet på bästa sätt. Det betyder också att kvinnor ges sämre möjlighet till utveckling, inflytande och ekonomisk självständighet än män.

För Sverige ser det som förväntat något bättre ut än för det genomsnittliga landet. Den svarta linjen är samma som i figuren ovan, nämligen genomsnittet för de 136 länderna, och den blå linjen är Sveriges nivå i respektive index:

WEF GGG sverige

Hämtad ur: Global Gender Gap Report 2013

Det är i huvudsak i fråga om den ekonomiska och den politiska jämlikheten som det går att få högre poäng än det genomsnittliga landet. Det relativt höga arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige spelar roll för att driva upp poängen för den ekonomiska jämlikheten. Men det är framförallt den politiska jämlikheten som slår igenom på Sveriges ranking; Sverige har betydligt jämnare könsfördelning i parlamentet och bland ministrar än många andra länder. Trots att det svenska indexet inte är särskilt högt.

Och vad gäller själva rankingen bland de 136 länderna så hamnar Sverige på en fjärdeplats. GGG Report gjordes första gången 2006. Då rankades Sverige som det mest jämställda landet i studien. Men sedan 2009 ligger Sverige på denna fjärde plats, med Island, Finland och Norge som etta, tvåa, respektive trea sedan några år. Och det är i stort sett samma parametrar som slår igenom på övriga nordiska länders höga ranking, som för Sverige.

Att Sverige har sjunkit i rankingen beror på att Island, Finland och Norge har förbättrat sitt index över dessa år, medan Sveriges index har förblivit oförändrat. Detta är en nedslående insikt.

Men av alla 136 länder som ingår i studien rankas ändå Sverige som det fjärde mest jämställda och har, enligt dessa mått, åtminstone inte blivit mindre jämställt i snitt sedan 2006.

Så, har vi anledning att jubla? När andra medier skriver om denna rapport, bör de då glädja sig? Nej, jag tycker inte det. För Sverige är inte jämställt.

Av de 136 länderna i studien har 59 haft en kvinna som statsminister eller president – och Sverige är inte ett av dem. Kvinnor når heller inte alls toppositioner i näringslivet i lika hög utsträckning än män.

Som jag har skrivit om tidigare är könslönegapet stort, och har knappt förändrats på 30 år.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se