Stäng
blog-header
september 13, 2015
Agneta Berge, bloggare
Foto: Jessica Gow/TT

7 påståenden om det fria skolvalet

Äntligen har det fria skolvalet gått från att då och då hamna under den offentliga luppen till att diskussionen nu handlar om hur vi kan göra om systemet.

För en vecka sedan gästades nämligen Agenda av Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör tillika Skolkommissionens ordförande. Hon öppnade där för att förändra det fria skolvalet i syftet att minska segregationen inom skolan och sedan dess har ämnet avhandlats i såväl Aktuellt som i SVT Debatt och på allehanda opinionssidor.

Detta har även gett upphov till ett antal påståenden som förtjänar sin kommentar. Här kommer därför några:

1: ”Det är vårt segregerade boende och inte vår möjlighet att välja skola som skapar elevsortering.”

I de lite mer extrema fallen kan detta påstående kort och gott bli ”skolvalet förvärrar inte skolsegregationen” och på det är det enkla svaret: Jo.

För det lite mer nyanserade påståendet stämmer det att vårt socioekonomiskt uppdelade boende är den viktigaste förklaringen till att skolan är segregerad. Men därutöver spär skolvalet på elevsorteringen, enligt exempelvis denna studie från forskningsinstitutet Ifau. Bland annat beräknas 18 procent av den ökade skolsegregationen mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund sedan slutet av 80-talet vara relaterad till skolvalet.

Det är också värt att understryka att det är helt okontroversiellt inom nationalekonomin att tänka sig att skolval kan leda till ökad segregation inom skolan. Exempelvis för att individer kan ha olika preferenser och för att sådant som utbildningsbakgrund kan påverka hur väl man lyckas förstå systemet och bedöma skolors kvalitet.

2: ”I den mån det fria skolvalet påverkar segregationen så är det i positiv bemärkelse.” (SvD:s ledarsida)

Ja, om man med positiv menar ökad elevsortering utifrån deras föräldrars utbildningsnivå och om de har utländsk eller svensk bakgrund.

3: ”Den som vill röra skolvalet tycks föredra enkom undermåliga skolor framför en majoritet med bra skolor och en liten del som underpresterar.” (SvD:s ledarsida)

Va?

4: ”Om valfriheten stoppas blir det inga fler klassresor.” (Svenskt Näringsliv)

Ungefär som att säga att klassresor var ett okänt fenomen innan tidigt 90-tal när skolvalet infördes. Vilket såklart är ett helt oriktigt påstående.

5. ”Ökad kännedom om det fria skolvalet bland de familjer som idag inte använder sig av det är lösningen.” (Friskolornas Riksförbund, GP:s ledarsida)

Ja, om det ändå vore så enkelt. Men att känna till att man har möjlighet att göra ett val är tyvärr inte samma sak som att faktiskt göra ett aktivt och välinformerat sådant.

Utöver att förstå hur skolvalet i sig fungerar och vilka urvalsgrunder som används i antagningen till skolor, måste man lyckas bedöma alla skolors kvalitet, elevens enskilda behov och vad som är den bästa matchningen däremellan.

Men kvaliteten på en skola är svår att bedöma, såväl på förhand som under tiden och till och med efter avslutad skolgång. Därtill är det inte enkelt att känna till den blivande elevens behov, särskilt inte innan hen börjat skolan.

Och återigen kan vi dessutom tänka oss att förutsättningarna för att göra ett strategiskt och välinformerat val hänger ihop med sådant som utbildningsbakgrund.

6: ”Genom betygsintag bygger skolvalet på meritokrati. Det handlar om att genom hårt arbete få gå på den skola man vill.” (Rebecca Weidmo Uvell, GP:s ledarsida)

Det är en relevant kommentar när det gäller gymnasieskolor. Men irrelevant för att adressera problemet med elevsortering på grundskolan (de länkade texterna har inte specificerat vilken skoltyp de diskuterar).

7: ”Ska vi tillbaka till hur det var förr? Ska alla tvingas gå i sin närmaste skola? Ska vi låsa in alla i sina bostadsområden?” (tex i SVT Debatt)

Boendesegregationen är så utbredd att det fulla problemet med elevsortering vore långt ifrån löst om skolvalet ändras. Och nog kan det finnas skolor som är så dåliga idag att det är moraliskt tveksamt att tvinga någon att gå i dem. Så nej, att rakt återgå till det tidigare systemet är inget bra alternativ.

Tur då att det finns fler sätt än ”dagens” och ”gårdagens” att organisera antagningen till skolan på.

Anna Ekström lyfte några exempel på hur det nuvarande systemet kan modifieras, som också nämns i Ifau:s rapport. Däribland att använda lottning till populära skolor istället för kötid; att ge skolor kvoter kring hur deras elevsammansättning ska se ut för att påverka deras intag av elever; eller att på andra sätt tvinga fram blandade klasser. Ändrat upptagningsområde för kommunala skolor kan vara ytterligare ett sätt.

Bonus: ”Skolor kan inte själva avgöra när skoldagen ska börja.” (Moderaterna)

Nej, kanske det.

Men alla föräldrar och elever kan själva avgöra vilka koncernredovisningar som visar att skolan snart kommer konka? Ok.

Om bloggen

Agneta Berge är nationalekonom och tidigare utredare på LO. Hon skriver gärna om skatter, inkomstfördelning och det mesta som har med arbetsmarknaden att göra. I övrigt gillar hon systerskap och separatism.

Sök på Politism.se