Stäng
blog-header
maj 18, 2017
Elisabeth Lindberg, redaktör
God stämning hos Nordea-männen. Foto: Adam Wrafter/TT

Miljardbelopp i böter – kaffepengar för bankerna

Nu har det hänt. De stora internationella bankerna har åtalats för att ha riggat räntor och valutakurser. De ska nu delas upp och regleras hårt av sina hemländer. Cheferna får avgå och samtidigt betala tillbaka de skattepengar de gömt i olika skatteparadis.

Nej, nu skojade jag allt med er. Inget av det ovanstående har hänt.

Några av världens största banker fick visserligen betala miljardböter till amerikanska myndigheter för att de hade fuskat med räntor och valutakurser, rapporterar Dagens Industri. I utbyte slapp de åtal. Miljarder låter kanske mycket för dig och mig. För en internationell bank som rör sig på finansiella marknader som omsätter flera biljoner varje dag är det kaffepengar. I jämförelse är Sveriges BNP fyra biljoner per år.

Bankerna kan i princip betala böterna och gå vidare med sina liv precis som förut. De kan bikta sig för staten ungefär som en katolik för sin präst, men utan att deras beteende förändras i grunden. Det är vi andra som får be en stilla bön att de inte ska välta hela världsekonomin över ända och skicka notan till oss medborgare igen.

Vad beror denna dryga hållning på, en bank borde väl vara rädd för att gå omkull? Jo, det ska jag berätta. Bankerna har fått sin ryggrad av en process som kallas finansialisering. Finansialisering innebär att banker, hedgefonder, pensionsfonder och andra aktörer i den finansiella sektorn gradvis växer sig större i relation till den reala ekonomin. Den som består av råvaror, mark, arbetskraft, industrier och offentlig sektor.

Effekterna av finansialisering består enligt nationalekonomen Thomas Palley av att finansiella tjänster gradvis blir mer lönsamma på kort sikt än vad industritillverkning är, inkomster förs därför över från den reala till den finansiella sektorn och så ökar inkomstojämlikheten. Finansialisering kan även bidra till att lönerna stagnerar och därmed till att skuldsättningen ökar.

Det står rakt emot den tidigare uppfattningen som bland annat ekonomilegenden Milton Friedman företrädde att finansiella marknader är så nära perfekt konkurrens man kommer. Spekulation stabiliserar marknader så länge ingen stat lägger sig i och rubbar balansen. Det var långt innan finanskrisen 2008 kom och gjorde mos av den idén.

Bankerna vet samtidigt att de behövs i den globala ekonomin för att skapa tillväxt och höja vinstmarginaler, de omsätter enorma summor och kan använda sitt kapital och sin status till att påverka lagstiftningar till sin fördel. Den svenska storbanken Nordeas beteende mot finansminister Magdalena Andersson (S) måste ses i det ljuset. Nordea har många år av ständigt ökande betydelse för banksektorn i ryggen.

Men frågan är hur länge till det smakar mer än det kostar. Samma Magdalena Andersson svarade på Nordeas kritik med ett ”luften är fri”-uttalande. Flytta då om ni vill – så slipper vi betala för ert dyra risktagande.

Ekonomin måste avfinansialiseras rejält.

Sist det hände var efter 1930-talskrisen och andra världskrigets ödeläggelse av stora delar av kapitaltillgångarna i Europa. Förhoppningsvis kan vi slippa ännu större bankkrascher och krig den här gången.

Dela bankerna, inför nya regleringar och gör upp om skatteparadisen globalt. Så himla svårt kan det inte vara.

Om bloggen

50 nyanser av pengar är en blogg om ekonomi och politik. Skriver gör Elisabeth Lindberg.  

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler