Stäng
blog-header
februari 12, 2017
Elisabeth Lindberg, skribent
Att vi får fler riktigt rika hjälper inte vanligt folk. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klass: För de flesta blir det inte bättre med tiden

”Det kapitalistiska systemet producerar ungefär en miljardär i månaden.”

Så sade Göran Therborn, sociolog och författare till boken ”Ojämlikhet dödar”, när han stod på scenen framför en fullsatt sal i Kulturhuset i Stockholm förra veckan. Heja kapitalismen. Vilken bedrift.

Göran Therborn ska uppdatera sin klassanalys från 1981 för tankesmedjan Katalys räkning, och äntligen ge dagens debatt om klass lite mer innehåll än bråk mellan vänsterns olika falanger. Intresset är stort. Det visade sig på seminariet som Katalys höll för att starta upp projektet. Inte en stol var tom.

Det finns 178 miljardärer i Sverige i dag. Om ett år kommer de med produktionstakten i systemet vara ytterligare 12. Hur tjänar de sina pengar? är frågan. Vinster från ditt barns skola? Spekulation med blankade aktier? Bländande innovationer? Svaren kommer bli ett av klassutredningens viktigaste bidrag.

Är det ett problem att rika blir rikare? Det korta svaret är ja. Högerekonomer försökte länge hävda att det inte spelade någon roll så länge alla båtar flöt uppåt med tidvattnet. Men så länge kapitalet vinner mark på arbetskraftens bekostnad, som Agneta Berge uttryckte det, flyter båtarna inte jämnt på tidens våg. Tvärtom, allt för många båtar tar in vatten och riskerar att sjunka.

Statistiska Centralbyrån (SCB) började förra året med en ny redovisningsmetod för sin inkomststatistik. Numera kan vi se inkomströrligheten i befolkningen. Alltså hur många som rör sig mellan de olika decilerna (inkomstgrupperna) under ett par år. De fetstilta siffrorna visar att de mest orörliga är toppen (decil 10) och botten (decil 1). Där var flest kvar i samma inkomstgrupp 2014 som de befann sig i tre år tidigare. Har man väl hamnat i botten tenderar man att stanna där, samma gäller för toppen. Klassamhället i en enda tabell. Inte konstigt att medelklassen strävar uppåt och är livrädd för att falla nedåt.

1

Källa: SCB.

För drygt fyra år sedan skrev Åsa Linderborg i Aftonbladet att enda sättet att stoppa Sverigedemokraternas framfart är att prata klass. Sedan dess har vi haft alla möjliga urspårade debatter om invandring. Vänstern har haft en pågående strid mellan identitets- respektive klassperspektiven. Ingen har haft särskilt mycket på fötterna och diskussionerna har blivit därefter. Samtidigt har klyftorna fortsatt öka.

Vi måste veta vad klass innebär om vi ska kunna gå från att prata om det till att göra något åt orättvisorna. Det är där Göran Therborn har sin stora uppgift. Klassamhället består inte bara av fattiga och rika, utan många delar däremellan. Inte minst har valet av Donald Trump i USA visat hur lätt det är att mobilisera dem mellan botten och toppen enbart på grund av rädslan att falla nedåt.

Ska vi undvika en liknande situation i Sverige där Moderaterna och Sverigedemokraterna får genomslag för sin skrämselretorik är det dags att agera.

Vad är egentligen poängen med allt högre välstånd om vi inte fördelar det?

Vår nuvarande ekonomiska modell går allt mer ut på att producera miljardärer som lånar ut pengar för att resten av befolkningen ska kunna köpa bostäder och konsumera prylar. Det är inte ekonomiskt stabilt. Lägg till att de som är i botten på inkomstskalan tenderar att stanna där. De struntar i om det går bra för Sverige just nu.

Det är detta vi behöver säga när vi pratar klass.

Om bloggen

50 nyanser av pengar är en blogg om ekonomi och politik. Skriver gör Elisabeth Lindberg.  

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler